Verksamhetsplan för Folkbilda

Det går att accelerera en höjning av vishet/insikt/kunskap hos alla människor på planeten. Det finns många pedagogiska verktyg för detta, men höjningen kan bara bygga på frivillighet.

Vision

Folkbilda skall vara den ledande opinionsbildaren som stimulerar och översiktligt organiserar personlighetsutveckling för vuxna, ungdomar och barn i Sverige. Folkbilda skall också vara en engagerad inspiratör för framtidskoncept, alltifrån globala helhetslösningar till delar av folkbildningsprocesser.

Mål

Målet är att genom livslång personlighetsutveckling av medborgare skapa förutsättningar för en genuin demokrati, liksom seriös och långsiktigt äkta hållbar politik i Sverige, som därmed fungerar som en god förebild för andra länder. På detta sätt kan Sverige bli ett land som vi alla kan vara stolta över att bo i, samtidigt som Sverige kraftfullt medverkar till att global långsiktig hållbarhet uppnås.

Strategier

Folkbilda skall genom en kraftfull paraplyorganisation för organisationer, institutioner, företag och privatpersoner, skapa en stark virtuell kompetens- och påverkansorganisation som tillsammans kan förverkliga alla de processer som krävs för att nå målsättningen.

Historia

Civilisationen lider av 50-100 globala utmaningar och många hundratals allvarliga samhällsutmaningar som kraftigt ökat risken för en global totalkollaps. Politiker och institutioner står handfallna och saknar probleminsikt, förmåga att förstå vad äkta hållbarhet innebär, omfattningen av en nödvändig transformation och kapaciteten att implementera en sådan omställning. Den generella insikten bland företag, myndigheter och medborgare är också låg.

Grundarna av Folkbilda anser att det föreligger ett globalt systemfel - alltför låg individuell och kollektiv vishet/insikt/kunskap, vilket innebär att lösningen enbart kan vara en global systemlösning. Grundarna menar att Sverige och Norden, som har en gedigen historia inom folkbildning, bör ta täten, och föregå som föredöme i denna globala inre och yttre omställning Av denna anledning har Folkbilda grundats, för att skapa radikala förslag för en accelererad nationell folkbildning, som är byggd på vetenskap och beprövad erfarenhet. och en massiv opinionsbildningskapacitet.

Organisation

Folkbilda består av personer från organisationer, institutioner, företag och privat sektor som arbetar ideellt. Denna virtuella organisation har inga yttre gränser. Personerna kommer från ett stort antal discipliner såsom statsvetenskap, pedagogik, psykologi, ekonomi, historia, beteendevetenskap, filosofi, juridik, kultur, sociologi, teknologi, samhällsplanering, etnologi, gerontologi, humanekologi, etcetera.

Resurser

Organisationens huvudsakliga tillgångar är humankapital och strukturkapital. Förstnämnda genom den kompetens som engagerade individer tillför Folkbilda, och sistnämnda genom nätverk, opinionsbildande kraft, relationer, arbetsprocesser, varumärke, framtidskoncept som byggs upp över tid.

De finansiella tillgångarna består av det operativa kapital som tillförs genom avgifter, donationer och bidrag. Folkbilda kommer inte att bygga upp kapital i realkapital, det vill säga fastigheter, kontor eller maskiner, eller i långsiktiga finansiella fonder. Beroende på donationer och bidrag kan dock finansiella medel behöva fördelas på längre perioder.

Erbjudande

Folkbilda kommer inte att erbjuda några betaltjänster. Folkbilda skall:

erbjuda organisationer och medborgarna en möjlighet att bidra till en accelererad folkbildning bland vuxna, ungdomar och barn, som kan lösa/mildra globala utmaningar och samhällsproblem, och skapa ett blomstrande och hållbart framtidssamhälle
lyfta organisationernas samhällsinriktade problem i media
stimulera samarbete mellan organisationer för att lösa enskilda utmaningar
stimulera medborgarforskning mellan universitet och organisationer/företag/privatpersoner
erbjuda djupare samhälls- och omvärldsanalyser
erbjuda meningsfullt engagemang för en bätttre värld
erbjuda framtidskoncept, alltifrån globala helhetslösningar till delar av folkbildningsprocesser, för att stimulera konstruktiva dialoger bland medborgare

Målgrupp

Sveriges ideella sektor
Det finns 200 000 föreningar i Sverige. Sammanlagt har svenskarna 32 miljoner medlemskap i olika frivilligorganisationer, Inom sektorn finns det förutom de ideella 150 000 anställda på hel- eller deltid, vilket utgör 2,5 % av den totala arbetskraften i Sverige, Dessutom omsätter den ideella sektorn 150 miljarder kronor per år, vilket är ca 4% av BNP.
Källa: Den Ideella Sektorn, Organisationerna i det civila samhället, av Filip Wikström och Tommy Larsson (2002)

I rapporten Folk i rörelse - medborgerligt engagemang 1992-2014 presenterar forskare vid Ersta Sköndal högskola en undersökning av svenskarnas ideella/frivilliga arbete och informella insatser. Andel av den vuxna befolkningen i Sverige som arbetat ideellt 2014: Män: 53%; Kvinnor: 48 %. Genomsnittligt antal timmar per månad som de aktiva arbetar ideellt. Män: 17 timmar; Kvinnor: 13 timmar Studien har föregåtts av fyra tidigare befolkningsstudier (1992, 1998, 2005 och 2009). Läs hela befolkningsstudien här.

Företag
Enligt Tillväxtverket finns det cirka 1,2 miljoner företag i Sverige. Flertalet av dessa, drygt 96 procent, är småföretag med färre än 10 anställda. Trots detta står storföretag för drygt en tredjedel av antalet anställda.

Enligt Ekonomifakta finns cirka 270 tusen företag med 1-9 anställda, nästan 35 tusen stycken med 10-49 anställda, cirka 5700 företag med 50-250 anställda och drygt 1100 stycken med mer än 250 anställda.

Privatpersoner
Cirka 9 miljoner människor i Sverige är mer än 15 år gamla.

Universitetsinstitutioner
Uppgifter saknas

Slutsats
Det finns således ett mycket stort antal presumtiva organisationer och medborgare för paraplyorganisationen och arbetsgruppen inom Folkbilda.

Kanaler och kommunikationsverkyg

Både opinionsbildning och rekrytering avses ske genom bland annat följande kanaler och kommunikationsverktyg:

Skriftligt: rapporter, insändare, artiklar, krönikor, debattartiklar, poesi, email, SMS, dekaler, enkätundersökningar, Linkedin, wiki, nyhetsbrev, twitter, intervjuer med nationell/internationell media

Visuellt: Posters

Audiellt: Poddar, radiointervjuer

Kombo: Facebook, Instagram, Youtube, bloggar, nättidning, hemsidor

Fysiska möten: Föreläsningar, workshops, möten

Annat: Samarbete med ideella organisationer och influencers

Intressenter

Det finns ett antal aktörer inom Folkbildningssektorn som mer eller mindre arbetar med opinionsbildning. Dessa anses dock inte som allvarliga konkurrrenter. De paraplyorganisationer som finns är:

Folkbildningsrådet https://www.folkbildningsradet.se/om-folkbildningsradet/
Varje år ger staten över fyra miljarder kronor i bidrag till folkbildningen för att stärka demokratin och samhällsengagemanget i Sverige. En av Folkbildningsrådets viktigaste uppgifter är att fördela de pengarna till folkhögskolor och studieförbund och säkerställa att de används på rätt sätt.

Studieförbunden ( tidigare Folkbildningsförbundet) https://studieforbunden.se/om-oss/verksamhetside/
Studieförbunden är de tio svenska studieförbundens bransch- och intresseorganisation och arbetar med att stärka folkbildningens idé och studieförbundens ställning i samhället. Organisationen arbetar med etik- och kvalitetsfrågor för studieförbunden, är förhandlingspart och ingår gemensamma avtal för deras räkning. Fram till 31 december 2015 hette Studieförbunden Folkbildningsförbundet.

Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO https://www.sverigesfolkhogskolor.se/rio
Rörelsefolkhögskolorna organiseras av Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO), som representerar 112 av Sveriges 156 folkhögskolor. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO, har till uppgift att bevaka, främja och tillvarata medlemsskolornas intressen. RIO har ett viktigt uppdrag i att verka för opinion i utbildningsfrågor. Detta sker bland annat genom skrivelser, artiklar, rapporter, debattinlägg samt remissvar. Sistnämnda verkar vara en ganska stor del.

Sveriges Kommuner och landsting, SKL https://skl.se/
SKL är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Vi är en medlemsorganisation för alla kommuner och regioner. SKL:s uppgift är att stödja och bidra till att utveckla kommuner och regioners verksamhet. Vi fungerar som ett nätverk för kunskapsutbyte och samordning. I vår roll ingår att ge service och professionell rådgivning till tjänstepersoner och förtroendevalda i kommuner och regioner inom alla de frågor som kommuner och regioner är verksamma inom. Vi erbjuder även kurser och konferenser inom många ämnen.

Landstingsskolornas rektorsförening
https://www.kau.se/rut/utbildning-och-forskning/utbildning/rektor-vid-folkhogskola/rektorsutbildning-skolledare-pa
Idag är det Uppsala universitet som svarar för rektorsutbildningen. Stora delar av utbildningen sker på distans men däremellan möts kursdeltagarna till utbildningar i internatmiljö.

Svenska Folkhögskolans Lärarförbund, SFHL https://folkhogskollararna.se/om-oss/
Förbundet Folkhögskollärarna är den fackliga organisationen för lärare och rektorer verksamma inom den svenska folkhögskolan och för studerande som genomgår utbildning till folkhögskollärare.

Slutsats
När man läser ovanstående hemsidor kan man konstatera att ingen av dessa paraplyorganisationer verkar vara speciellt duktiga på att driva effektiv opinionsbildning för folkbildning. Deras hemsidor är fina men opinionsaktiviteterna relativt få. Det saknas en progressiv aktör som fungerar som nationell katalysator för en accelererad folkbildningsprocess. Eller måste någon aktör inom befintlig sektor ta ett betydligt större ansvar. Det är nog sannolikt att folkbildningssektorn är positiv till alla initiativ som marknadsför folkbildning.

SWOT-analys

Styrkor: Insikt om systemfel och lösningar, strategier

Svagheter: Svag organisation, svag finansiering

Möjligheter: Ändlös rekryteringsbas. Stor möjlighet att påverka nationell och internationell utveckling.

Hot: Låg insikt bland presumtiva medborgare.

Handlingsplan

Organisationen befinner sig i en utvecklingsfas där olika alternativ utvecklas och begrundas. Folkbilda inser att utvecklingspotentialen kan vara betydligt större om vi får direkt stöd från exempelvis Folkuniversitetet där Sverker Sörlin sitter som ordförande. Innan vi kontaktar honom bör vår hemsida, som blir skyltfönstret, se godtagbar ut. Han kommer att informeras om att vi befinner oss i ett initialt utvecklingskede, och inte vet riktigt hur vi skall avancera, och undrar om han har några förslag, antingen inom Folkuniversitetets ram eller utanför. Vi måste tänka på möjligheterna för rekrytering om vi lierar oss med en viss aktör.

Eftersom vi heller inte vet något om framtida finansiering, så är det svårt att göra en detaljerad handlingsplan.

Jag tror att det är klokt att avvakta kontakten med Sverker Sörlin, innan vi går ut offentligt. Det kan ske saker som ändrar strategier, och om vi går ut för tidigt, så kan dessa kanske bli försvårande.

Om inte vi lyckas med Sverker Sörlin, kan det finnas ett antal andra aktörer inom Folkbildningssektorn som kanske är relevanta att testa.

Om inte det fungerar, så börjar vi kontakta presumtiva kandidater, med prioritet på de som vi tror är viktigast att få in först.