Reformerat utbildningssystem
Det bästa sättet att förstöra barns kreativitet är att berätta vad de skall göra
Diskussionunderlag
Författare: Christer Nylander, Amanda Nylander
Datum 2019-10-31
Innehållsförteckning
1 Inledning
1.1 Syfte
1.2 Begrepp och definitioner
2 Metod och Material
2.1 Avgränsningar
2.2 Sekundärmaterial
3 Bakgrund
3.1 Vad omfattar utbildningssystemet i Sverige?
3.2 Vad kännetecknar en hållbar planet
3.3 Vad är den Fjärde Industriella Revolutionen?
3.4 Vad innebär den Fjärde Industriella Revolutionen i praktiken?
3.5 Hur vill unga leva sina liv i den period vi kallar FIR?
4 Framtiden
4.1 Hur bör framtidens utbildningssystem reformeras utifrån vissa intressenters önskemål?
4.2 Vilka är utvecklingstrenderna inom utbildning?
4.3 Regeringens digitaliseringsstrategi för skolväsendet
5. Författarnas synpunkter på utvecklingen av utbildningssystemet
1 Inledning
Sverige och övriga länder är snabbt på väg in i en tidsperiod med kraftigt ökade krav på hållbar utveckling, som också genomsyras av den fjärde industriella revolutionen, vilken präglas av en accelererande utveckling av a) nya teknologier b) förändrade produktions- och affärsmodeller c) många nya yrken och anställningsformer d) förändrad livs- och konsumtionsstil och e) ett livslångt lärande. Denna genomgripande omvandling av samhället ställer helt nya krav på det svenska utbildningssystemet.
1.1 Syfte
Syftet med detta dokument är att ge en bakgrund till reformförslag för utbildningssystemet i Sverige, för att underlätta för Folkbilda att detaljutveckla förslag och stödja dessa med vetenskap och beprövad erfarenhet.
1.2 Begrepp och definitioner
AI: Artificiell intelligens. Intelligens som uppvisas av maskiner.1
AI applikation: Datorprogram som använder artificiell intelligens.2
Algoritm: Systematisk procedur för hur man genom ett begränsat antal steg utför en beräkning eller löser ett problem.3
AR: Augmented Reality. På svenska "förhöjd verklighet".4
AR glasögon: Digitala glasögon med inbyggd skärm som kan förmedla förhöjd verklighet.
ICT: Information and communication technology. På svenska "informations- och kommunikationsteknologi".
Digital kompetens: I vilken utsträckning en individ är förtrogen med digitala verktyg och tjänster samt har förmåga att följa med i den digitala utvecklingen och dess påverkan på ens liv.5
Empati: Förmågan att uppleva och förstå andra personers känslor.6
FIR: Fjärde Industriella Revolutionen. Även kallad Industri 4.0.7
Hållbar utveckling: Ett idealt läge för samhället där levnadsvillkor och resursanvändning möter mänskliga behov utan att äventyra hållbarheten i ekosystem och miljön så att även framtida generationer kan få sina behov tillgodosedda.8
IoT: Internet of Things. På svenska "Sakernas internet". Vardagsföremål som hushållsapparater, kläder och accessoarer, men även maskiner, fordon och byggnader, som har försetts med inbyggda elektroniska delar som sensorer och datorer och med internetuppkoppling, vilket gör att föremålen kan sammankopplas fysiskt eller via trådlöst nätverk och därefter utbyta data.9
ITS: Intelligent tutoring systems. På svenska "intelligenta lärosystem". Förmedlar omedelbara och skräddarsydda instruktioner, eller återkoppling till elever/kursdeltagare.10
Kognitiv flexibilitet: Flexibilitet i de processer som sker i hjärnan när vi tar emot, bearbetar och förmedlar information - förmågan att tänka, känna och lära. Det skapar ordning och begriplighet i tillvaron.11
Mastery-based inlärning: Betyder att en viss inlärningsnivå måste uppnås innan eleven kan gå vidare.12
Mediakompetens: Omfattar färdigheter som att hitta, analysera, kritiskt utvärdera och skapa information för att förbättra kommunikationsprocessen.13
MOOC: Massive Open Online Course. Digitala kurser på internet med teoretiskt obegränsat antal deltagare.14
Multidisciplinära kunskaper: Involverar kunskaper, metoder, terminologi från skilda vetenskapsgrenar.15
Resiliens: Resiliens är den långsiktiga förmågan hos ett system att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas.16
Social kompetens: En individs förmåga att samspela med andra individer.17
Virtuell samarbetskompetens: En individs förmåga att samarbeta i digitala virtuella miljöer.18
2 Metod och Material
2.1 Avgränsningar
Ämnet omfattar utbildningssystemet i Sverige.
2.2 Sekundärmaterial
Valda källor utgörs i dominerande grad av artiklar och rapporter från kända svenska och internationella institut, universitet och tidningar, inom det område som ämnet fokuserar. Eftersom den Fjärde Industriella Revolutionen är i ett inledningsskede, och empiriskt underlag är begränsat, har författarna enbart funnit några få användbara rapporter och artiklar från Sverige. Huvuddelen av sekundärmaterialet är således baserat på utländska rapporter och artiklar.
3 Bakgrund
3.1 Vad omfattar utbildningssystemet i Sverige?
Det svenska utbildningssystemet kan delas in i följande delar:
Förskoleverksamhet innefattar barn mellan ett och sex år, där förskola, familjedaghem och öppen förskola ingår.
Fritidshem är en plats där barn upp till 12 år kan vistas före och efter skoltid för att göra läxor, leka och utöva musik och idrott.
Grundskolan där barnen lär sig grundläggande kunskaper, bland annat läsande, räknelära och orienteringsämnen. Grundskolorna bedrivs vanligen av kommunen men även i privat regi, så kallade friskolor.
Gymnasieutbildningar är huvudsakligen förberedande för högre studier men även för yrkesutbildningar. Sistnämnda kan efter utbildning kompletteras med behörighet till högskolestudier.
Universitet omfattar vetenskaplig utbildning inom minst två fakulteter, och högskola endast en fakultet. Fakulteterna inkluderar ämnesområden såsom ekonomi, humanistiska och teologiska ämnesområden, juridik, konstnärliga ämnen, teknik, medicin, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen.
Gymnasial yrkesutbildning omfattar yrken såsom elektriker, väktare, betongarbetare, snickare, undersköterska, polis, bilreparatör, skräddare och kock.
Akademiska yrkesutbildningar avser yrken såsom ingenjör, sjukgymnast och socionom.
Kommunal vuxenutbildning innefattar vuxenutbildning motsvarande grundskola och gymnasieskola samt särvux. Särvux är till för personer som är 20 år eller äldre och som har en funktionsvariation.
Företagsutbildning inkluderar kommersiella utbildningsföretag som arbetar med kompetensutveckling av vuxna för arbetslivet. 19 20
Folkbildning omfattar bibliotek, folkhögskolor, studieförbund och föreläsningsföreningar.3 Sveriges politiska målsättning är ett livslångt lärande både i organiserad och icke organiserad form, formellt och icke formellt, som bedrivs både inom och utanför det offentliga utbildningssystemet.21 22
3.2 Vad kännetecknar en hållbar planet
En hållbar planet kännetecknas av ett samhällssystem där levnadsvillkor och resursanvändning möter mänskliga behov utan att äventyra hållbarheten i ekosystem och miljön, så att även framtida generationer kan få sina behov tillgodosedda.23 Hållbarhet inkluderar bland annat sociala, ekonomiska, moraliska och klimat- och miljöaspekter. Det innebär att alla delsystem, exempelvis livsmedels-, resurs-, energi-, produktions- och konsumtionssystem, måste vara hållbara ur ett globalt perspektiv. Ett äkta hållbart samhälle, enligt FN:s 17 hållbarhetsmål, kan endast förverkligas, enligt författarna, genom medborgare med utvecklade inre förmågor och relevant kunskap, även kallat vishet, insikt, förnuft, bildning mm., som speglar sig i aktiviteter på samhällets alla nivåer. Detta samhälle domineras i större utsträckning än idag av:
- pro-aktivitet istället för reaktivitet
- samarbete istället för konkurrens
- minskande istället för ökande klasskillnader
- långsiktighet istället för kortsiktighet
- med natur istället för mot
- tillit istället för misstro
- empati istället för oförstående
- hälsa istället för ohälsa
- meningsfullhet istället för meningslöshet
- lugn istället för stress
- kärlek istället för hat
- helhetssyn istället för fragmenterad syn
- förtroende istället för rädsla
- tacksamhet istället för otacksamhet
- fred istället för krig
- kreativitet istället för trångsynthet
- engagemang istället för slöhet
- sparsamhet istället för slösaktighet
- kvalitet istället för kvantitet
- glädje istället för sorg
- tålmodighet istället för argsinthet
- förlåtelse istället för fördömelse
- ärlighet istället för lögn
- nyfikenhet istället för likgiltighet
- intimitet istället för begär
- generositet istället för girighet
- ödmjukhet istället för arrogans
- säkerhet istället för osäkerhet
- tillfredsställelse istället för missnöje
- artighet istället för oförskämdhet
- integritet istället för hyckleri
- självkänsla istället för skam
- öppenhet istället för hemlighetsfullhet
- vänskap istället för fiendskap och konflikter
- godhet istället för ondska
- ansvarsdelning istället för individuell maktsträvan
3.3 Vad är den Fjärde Industriella Revolutionen?
Den Fjärde Industriella Revolutionen (FIR) är en teknologisk revolution där nya och utvecklade digitala, fysiska och biologiska system integreras, vilket inte bara förändrar det globala produktionssystemet och affärsprocesser, men även hur människor arbetar, konsumerar, utbildas, interagerar, etcetera. Aldrig tidigare har mänskligheten genomgått en mer genomgripande transformation, både till storlek och innehåll. Vissa studier visar att två tredjedelar av de barn som börjar grundskolan nu kommer att få arbeten som ännu inte uppfunnits. 24 25 26 En annan aspekt av FIR är att den teknologiska utvecklingen och samhällsutvecklingen generellt går allt snabbare vilket gör att befintlig kunskap inom många branscher blir inaktuell inom månader eller ett fåtal år.27
3.4 Vad innebär den Fjärde Industriella Revolutionen i praktiken?
Eftersom utvecklingen går allt snabbare, och därmed är svår att följa, blir en möjlig beskrivning av FIR en blandning av nyligen introducerad teknik, troliga produkter och tjänster som kommer inom några år, med inslag av teknologi som troligen blir användbar inom ett par årtionden. Beroende på när och hur snabbt nationell vishet/insikt/kunskapsutveckling kan implementeras, enligt författarnas förslag, kommer framtidens samhälle att designas på olika sätt.
Nuvarande utvecklingstendenser i samhället
Följande produkter och tjänster kan förväntas: 1) självkörande bilar och flygplan 2) en stor andel 3D printade produkter 3) sensorer och appar inom alla områden inklusive biosensorer, så kallat Internet of Things 4) decentraliserad energiproduktion i form av främst solceller 5) robotisering av delar av produktion och tjänster 6) gemensamma digitala plattformar för högre utnyttjande av produkter och tjänster, till exempel Uber och Airbnb 7) förstärkt verklighet (augmented reality - AR) för effektivare inlärning, utveckling och kommunikation 8) produkt- och persontransporter med kvadrokoptrar 9) materialradar för snabb molekylanalys av till exempel livsmedel 10) övermänsklig artificiell intelligens i flertalet IT-produkter och tjänster 11) utbytbara mänskliga organ 12) massövervakning 13) direktöversättning av talat språk 14) massutbildning genom internet med virtuella AI-lärare.28 29 Denna uppräkning skulle kunna göras betydligt längre men omfattar troligtvis några av de viktigare områdena.
Eftersom kanske hälften av alla nuvarande jobb kommer att försvinna inom några årtionden, eller kanske ännu snabbare, så kommer merparten av befolkningen att ha andra typer av jobb än idag. Inte enbart enkla arbeten inom transporter och industri kommer att minska kraftigt, men även jobb som jurist, finansanalytiker, låneadministratör, telemarketing, snabbmatskock, etcetera. Alla jobb som kan automatiseras med hjälp av robotar och artificiell intelligens är i farozonen. Yrken som är mer säkra finns sannolikt inom hälsoterapi, avancerad rådgivning, kirurgi, hållbarhetskonsulting, AI-programmering, underhåll av robotar, industridesign och spelutveckling. 30 31 Risken för massarbetslöshet är dock överhängande.
Många dyra produkter såsom bilar, båtar, verktyg, men också billigare varor såsom kläder, skor, böcker kommer troligen att hyras genom olika IT-plattformar. Dels blir det mycket enklare och billigare för användarna, dels slipper man oroa sig för reparationer, underhåll och omoderna produkter, och människor får samtidigt ett mycket större utbud att välja på.32 Troligtvis kommer fler människor att bo i betydligt mindre lägenheter och hus, där man delar på gemensamhetsutrymmen, vilket är mer hållbart, arbetsbesparande, kostnadseffektivt och kräver mindre energi.33 Sannolikt kommer också en mycket större del av befolkningen att kunna jobba hemifrån eller i lokala kollektiva kontorshus och arbetsmarknaden blir global. 34
3.5 Hur vill unga leva sina liv i den period vi kallar FIR?
Man kan kanske tycka att det är irrelevant vad unga tänker om framtiden i samband med utvecklingen av utbildningssystemet, men så är givetvis inte fallet. Framtiden innebär livslångt lärande där arbete, familj och fritid sannolikt kommer att vara mer tidsflexibelt. Det är därmed viktig att veta hur ungdomars önskemål speglas i det utbildningssystem som FIR kräver. Det är före en implementering av ett nytt utbildningssystem som anpassningar kan göras till ungdomars preferenser.
En enkätundersökning bland 7000 ungdomar visar att 24 procent är mycket oroliga över framtidens arbetsmarknad.35 En annan rapport visar att 42 procent av Sveriges ungdomar uppger att de är oroliga inför framtiden, främst avseende boende, jobb och klimat. 62 procent menar att det stora antalet timmar de spenderar framför datorn eller mobilskärmen är det som frustrerar dem mest i vardagen. Ungefär 60 procent känner en oro över att inte lyckas i livet, speciellt med bakgrund av att det "perfekta livet" ständigt förmedlas i media. 89 procent av tjejerna känner stress och oro över att försöka leva upp till idealbilden och 74 procent av Sveriges ungdomar anger att de känner psykisk ohälsa på grund av den stress som samhällsutmaningarna utgör idag.36
Unga svenskar vill ha meningsfulla jobb, med tydliga gränser mellan jobb och fritid. Ungdomar anser att alla människor ska ha lika möjligheter oavsett kön, etnisk eller annan bakgrund. Välfärdssystemet ska vara starkt och välfärden jämnt fördelad. Vetenskap och rationalitet får gärna styra. Förändring ses som naturlig och hållbarhet ska prioriteras före tillväxt. Mindre psykisk press och bättre hälsa står högt på önskelistan.37
3.6 Utbildningssystemet ur ett utbildningsvetenskapligt perspektiv
Ordet utbildning har sitt ursprung från ordet bildning och fenomenet kan härledas flera tusentals år tillbaka. Idag sker utbildning målinriktat efter yttre regler, emedan bildning ses som en inre, frivillig process utan ett konkret mål.38 Utbildningsvetenskapen inkluderar alla steg i utbildningsprocessen, till exempel lärande, kulturella och institutionella sammanhang, organisation, ledarskap, kvalitet, mångfaldsaspekter, undervisningsinnovationer och utbildningsreformer.39 Sverige har flera gånger varit pionjär inom utvecklingen av utbildningssystemet, bland annat med obligatorisk gymnastik, slöjd, enhetsskolan, utbildningen för människor med funktionsvariation, och vuxenutbildning.40
Pedagogiken, det vill säga vetenskapen om fostran och undervisning, har genomgått många teoribildningar under årtusenden. Sokrates, som levde under 400-talet f.Kr., utgick från individperspektivet med målet att sträva efter inre insikt, en ökande medvetenhet, utan tvång eller färdiga koncept från läraren. I kontrast ansåg Plato att staten skulle ha fullt ansvar och bestämma över utbildningen.41 Under 1600-talet, menade John Locke att uppfostran skulle ske i hemmet under föräldrarnas maktfullkomliga ansvar.42 Upplysningsidealet och individualpedagogiken, som bland andra Émile Rousseau framhöll på 1700-talet, var inspirerad av Sokrates.43 John Stuart Mill, som lidit under den auktoritära hemutbildningen, ansåg i mitten av 1800-talet att individen själv skulle bestämma sin utbildning.44 Den befintliga motpolen var den auktoritära skolpedagogiken, grundad på disciplin, straff och absoluta sanningar, hämtad från socialpedagogiken som uppkom genom behoven från industrisamhället. Under 1900-talet har flera utbildningsteorier framkommit, exempelvis behaviorism (B. F. Skinner), kognitiv inlärning (Jean Piaget), experimentell social inlärning (Dewey), psykosocial inlärningsteori (Erikson), multipla intelligenser (Gardner) och motivationstrappan (Maslow).45
Utbildningssystemen i Skandinavien, Storbritannien och USA, har traditionellt innefattat den analytiska filosofin, företrädd av exempelvis Bertrand Russell och G.E. Moore, vilket innebär att utbildning skall ske på empiriskt vetenskaplig grund och med en materiell världsbild. Tyskland och Frankrike har historiskt följt en utbildningssyn som strävat efter att fostra fria och ansvarstagande individer i enlighet med existentialismen, företrädd av bland annat Jean-Paul Sartre, Søren Kierkegaard, Friedrich Nietzsche, Simone de Beauvoirs och Albert Camus. Den marxistiska pedagogiken har velat fostra socialistiska samhällsvarelser med kompetens som passar i klasslösa kommunistiska samhällen. Nythomismen kan spåras till katolicismen och Thomas av Aquino. Den kritiska och den hermeneutiska pedagogiken har målsättningen att medvetandegöra genom utbildning och företräds främst av Martin Heidegger, Hans-Georg Gadamer och Jürgen Habermas. 46 47 48 49
Under 1900-talet framförde John Dewey en ny utbildningsmetod "learning by doing" som menade att en ren föreläsnings- eller inläsningsmetod var alltför abstrakt. En senare metod, projektmetoden, har ökat elevernas medinflytande på sin utbildning, exempelvis genom problembaserat lärande med aktiv kunskapsinhämtning. I viss mån har dataprogram kunnat ersätta läraren i undervisningen och den mekaniska inlärningen har minskat i status. Sociologen Émile Durkheim poängterade att det finns en självreproduktion inom utbildningssystemet som är mer konservativt än kyrkan eftersom man programmerar identiskt lika individer, varav en del blir lärare och därmed bevarar serieproduktionen. 50 51 Idéhistorikern Sven-Eric Liedman skiljer mellan en mekanisk och en organisk syn på människan i förhållande till universitetens syn på sin roll. Den mekaniska synen går ut på att människan är en lerklump som i bästa fall formas av skickliga pedagoger, och målet med utbildningen är en yrkesexamen. Den organiska synen på människan ser mänsklig utveckling som något som styrs inifrån, med bildningen som mål, där läraren odlar sina elever som en trädgårdsmästare. Interkulturell pedagogik är ett svar på medierevolutionen, globaliseringen och migrationen, där det blivit nödvändigt att förhålla sig till alltmer kulturella möten.52
Ovanstående tillbakablick visar en stor bredd på hur man historiskt betraktat både människan och utbildning, mycket präglat av det befintliga samhället, religion, makthavare och filosofiska riktningar. Alltsedan 1900-talets senare hälft har det organiska synsättet dominerat och individen har kommit mer i centrum där läraren mer agerar utvecklare än auktoritet, det vill säga en tillbakagång till Sokrates utbildningsfilosofi för nästan 2500 år sedan.
4 Framtiden
4.1 Hur bör framtidens utbildningssystem reformeras utifrån vissa intressenters önskemål?
Enligt World Economic Forums rapport Accelerating Workforce Reskilling for the Fourth Industrial Revolution behöver utbildningen blir modulär och locka till nyfikenhet, kreativitet, fantasi, vilja att lära sig och stimulera utveckling av självkänslan. Detta måste ske genom livslång utbildning.53 Satya Nadella, VD på Microsoft, har sagt att mänskliga värderingar såsom förnuft och empati, kommer att vara en bristvara i framtiden. Forskaren Sara Konrath på Michigan University har visat att unga människor i USA är mindre empatiska än någonsin. Amerikanska universitetsstuderande visar en 48-procentig minskning i empati sedan 1980-talet. Belinda Parmar, från World Economic Forum, som skrivit artikeln menar att mänskligheten behöver bygga in utveckling av empati i utbildningssystemet och skapa en företagsmiljö som uppvärderar färdigheter som tidigare kallats "mjuka" värden. Professor Teresa Cremin som är specialist inom utbildning säger att det brittiska utbildningssystemet utbildar för dåtid då de missar att utveckla resilienstänkande, fantasi, kreativitet, empati och innovationsförmåga. Hon menar att många andra länder lider av samma brist. Några goda exempel är Massachusetts Institute of Technology (MIT) i USA som har börjat inkludera empati i utbildningen liksom företag som SAP som driver projekt som "Empathy to action"; Facebook har ett empatilabb; Johnson & Johnson har en ledningsstrategi där empati är i fokus.54
Vid jobbsökning blir det allt mer vanligt att testa arbetssökande med spel och appar, som genom artificiell intelligens (AI) alltmer ökar noggrannheten att upptäcka inre styrkor och svagheter. Detta gör att skolbetyg får mindre betydelse emedan andra förmågor blir allt viktigare.55 Institute for Future, som är en oberoende multidisciplinär forskningsorganisation i USA, och som under cirka 50 år har arbetat med utbildning, har identifierat följande framtida nödvändiga personliga färdigheter: 1) multidisciplinära kunskaper 2) helhetsseende 3) nytänkande 4) social kompetens 5) mediekompetens 6) förståelse för IT potential 7) förmåga att balansera hjärnbelastning 8) mångkulturell kompetens 9) planeringskapacitet, och 10) virtuell samarbetskapacitet.56
World Economic Forum, som idag är en global ledande organisation inom framtidsstudier, menar att de tio viktigaste färdigheterna år 2020 kommer att vara 1) komplex problemlösningsförmåga 2) kritiskt tänkande 3) kreativitet 4) ledarskap 5) nätverkande 6) empati 7) omdöme och beslutsförmåga 8) serviceanda 9) förhandlingskapacitet, och 10) kognitiv flexibilitet.57 Tyska Center for Digital Technology and Management (CDTM) säger i sin trendrapport 2015 att elever inom ett par årtionden kommer att 1) vara i skolan betydligt mer sällan 2) själv bestämma studietakt och kursval 3) ha tillgång till ett globalt jätteutbud av MOOCs 4) ha tillgång till personliga virtuella utbildningsassistenter 5) få gratis utbildning 6) slippa normal betygssättning 7) få gratis utbildningsverktyg såsom AR glasögon, mjukvara och hårdvara 7) få jobb genom matchning i en färdighetsdatabas.58
Dr. Heon Joo Suh från National Institute for Lifelong Education (NILE) i Sydkorea menar att framtidens studenter behöver 1) grundläggande kärnkunskaper såsom läs-, skriv-, och räknefärdigheter, vetenskapliga kunskaper, ICT kompetens, ekonomisk kunnighet, kulturella och medborgerliga färdigheter 2) komplex lösningsförmåga bestående av kritiskt tänkande, kreativitet, kommunikations- och konfliktlösningsförmåga 3) karaktärsegenskaper såsom nyfikenhet, initiativförmåga, tålamod, anpassningsförmåga, ledaregenskaper, social och kulturell medvetenhet. Dr. Heon Joo Suh anser att utbildningssystemet bör anpassas för efterfrågebaserad utbildning och en öppen utbildningsmiljö, bland annat genom olika inlärningsdesign, inlärning genom samarbete, omkonstruktion av lärmiljön, skapa innovationskulturer och användning av djupare inlärningskoncept. Dr. Heon Joo Suh ser många fördelar med MOOCs eftersom de är tidsoberoende, kan personifieras, minskar stress, är adaptiva, skapar hybrida inlärningsformer, är globala, och studenter lär sig mer än 90 procent av kursernas krav enligt tillgänglig statistik. Redan idag tillhandahåller mer än 700 universitet MOOCs, hitintills inkluderande mer än 6800 kurser och 58 miljoner deltagar.59
Lee Rainie, expert på IT inom World Economic Forum, menar att de färdigheter som artificiell intelligens (AI) inte förväntas klara av inom en nära framtid, och som människor bör kunna finna arbeten inom, är jobb som kräver social och emotionell intelligens, kreativitet, samarbetsförmåga, abstrakt tänkande, systemtänkande, komplexa kommunikationsfärdigheter och förmågan att blomstra i varierande miljöer. Rainie menar att den snabba utvecklingen inom Internet of Things (IoT) gör de digitala nätverken extremt komplexa och sårbara för teknikfel, kriminalitet och terrorhandlingar. Enligt Rainie finns en omfattande forskning som visar sambandet mellan tillit i samhället och generellt välbefinnande, kollektiv problemlösningsförmåga, ekonomisk utveckling och social sammanhållning. Därför är det extremt viktigt hur utbildningssystemets ekosystem designas för att utveckla ovan nämnda inre färdigheter, och därmed både lösa FIRs behov men också minimera systemrisker.60
4.2 Vilka är utvecklingstrenderna inom utbildning?
I en artikel skriven av Daniel Fagella, grundaren av TechEmergence, beskrivs hur AI applikationer, så kallade "Smart content" bryter ner textböcker till mindre delar och gör inlärningsguider med sammanfattningar, övningar, frågor, feedback och utvärderingar. Andra AI applikationer uppför sig som intelligenta digitala lärare (Intelligent tutoring systems - ITS). En tredje applikationstyp är virtuella AI assistenter som kan tänka, agera, reagera och interagera på ett naturligt sätt och använda både verbal och icke verbal kommunikation. Vissa utbildningsapplikationer bygger på spel.61
Chatbots Magazine nämner sex applikationer som kommer att underlätta utbildning inom en snar framtid. I en rapport framkommer det att en AI utvärdering av en app i en skrivövning uppnådde 94,5 procent rätt i förhållande till manuell utvärdering. Detta indikerar att AI med stor sannolikhet kommer att kunna användas för rättning av skrivövningar i framtiden. En annan AI applikation håller reda på vad man lärt sig och repeterar det som sannolikt glömts bort tills det fastnar i minnet. En tredje AI-applikation utbildar och samlar feedback från studenten genom en konversation som automatiskt personifieras med utgångspunkt från svaren. En fjärde applikation utgör en AI lärarassistent (Jill Watson), skapad med hjälp av IBMs superdator Watson, som kan svara på studenternas frågor. En femte applikation är en AI assistent som svarar på alla frågor som rör universitetsfrågor. En sjätte AI applikation är en AI-lärare som utgår från studentens karaktär, intresse och inlärningsförmåga, och anpassar utbildningsinnehåll, inlärningsmetod och takt efter studenten.62
World Economic Forum menar att virtuell och förhöjd verklighet (VR/AR) skapar nya utbildningsmöjligheter inom en mängd fysiska arbeten såsom kirurger, sjuksköterskor, elektriker, rörmokare och brandmän. Olika scenarier kan simuleras utan personrisk och till låg kostnad. Företaget Deloitte Leadership Academy använder dataspel i sin trainee-utbildning där man kombinerar utbildning med uppdrag, tester och certifikat.63Framtidsforskaren Amy Webb menar att mobilen kommer att försvinna inom 10 år, och istället blir det digitala glasögon, linser, ringar och armband som tar över.64 Både Apple och Google har redan släppt sina ARKit respektive ARCore plattformar för förhöjd verklighet för mobiler.65 Förhöjd verklighet med glasögon, typ Microsofts Hololens har redan funnits mer än två år.66 New Jersey Institute of Technology menar att förhöjd verklighet har potential att revolutionera utbildning både vad gäller inlärningsmiljö och resultat.
Den prisbelönte tech-bloggaren Lucas Rizzotto menar att framtidens utbildningssystem kommer att baseras på personifierad, "mastery-based" och experimentell utbildning. Personifierad utbildning innebär användning av flera digitala utbildningsverktyg med varierande inlärningsstilar och instruktionssätt beroende på personliga förutsättningar, intressen, ambitioner, svagheter, kulturell bakgrund etcetera. En rapport from Bill & Melinda Gates Foundation liksom flera andra forskningsrapporter har visat att personifierad utbildning ökar inlärningen. "Mastery-based" inlärning betyder att en viss inlärningsnivå måste uppnås innan eleven kan gå vidare. Idag är det tyvärr så att många elever med svagare betyg i t ex matematik ändå tvingas gå vidare till nästa nivå, vilket gör att de inte alls förstår den högre nivån eller kan tillgodogöra sig andra ämnen som fysik och kemi. "Mastery-based" inlärning genom AI-mjukvara gör att eleven snabbare kan passera avsnitt som den är bra på och lägga ner mer tid på avsnitt som uppfattas som svåra. Experimentell utbildning innebär att man lär sig genom att använda många sinnen som skapar sociala och emotionella minnen, ger sammanhang, ökar kritiskt tänkande och är mer relevanta för det verkliga livet. Metoden stimulerar till att göra experiment, ökar kreativitet och gör misstag till en naturlig del av inlärningen, istället för en anledning till straff och fördömande. Förhöjd verklighet och artificiell intelligens innebär nya digitala grundverktyg som ger möjlighet till en omslutande digital inlärningsmiljö där eleven kan interagera såsom den vore i verkligheten. Microsofts HoloLens är exempel på digitala AR-glasögon som kan ge denna effekt. Fördelen är att man kan testa saker som inte kan göras i verkligheten. Teknologin gör att utbildning görs i kontinuerliga interaktiva världar istället för att bestå av memorering av punktlistor och standardiserade prov. Mjukvaran följer ögonen och vet vad som fokuseras och inte, och ser när eleven börjar bli trött och okoncentrerad, vilket lär dataprogrammet att anpassa inlärningen. I takt med att AI-assistenter blir bättre på att prata med eleverna, så blir det som att ha en egen lärare. Detta innebär inte att inlärning behöver blir ensamt. I den digitala världen kan många samarbeta och i den verkliga världen kan lärare och elever diskutera och reflektera. Möjligheterna för olika inlärningsmiljöer är omfattande.67 I sammanhanget är det intressant att konstatera att cirka 85 procent av all vetenskaplig och tekniska dokumentation på internet är skriven på engelska språket, vilket kan indikera ett gemensamt globalt utbildningsspråk i framtiden, oavsett om modersmål är olika.68
Utifrån ett internationellt perspektiv framgår att alltfler människor går on-line kurser och alltfler utbildningsinstitut erbjuder tillhörande utbildningscertifikat som allt fler företag accepterar som användbara meriter. Universitet utvecklar kurser, inte bara för ungdomar, utan även för äldre som ett led i ett livslångt lärande. Studenter får möjlighet att tillgodoräkna sig MOOCs om de senare går ett sedvanligt utbildningsprogram på ett universitet, för att på så sätt minska utbildningskostnaden. Utbildningsföretag ger nya typer av individuella bedömningar i form av mikrointyg (micro credentials) som kan gälla korta kurser, praktiska prestationer och certifierade program, som belyser färdigheter. Universitet och andra utbildningsföretag samlar in och använder allt större mängder data för att mäta, förutse och utveckla studenters resultat. Detta gör det enklare att skräddarsy utbildningar. AI assistenter har börjat användas för att ge studenter kompletterande support. Utbudet av icke-vinstgivande digitala utbildningar ökar liksom bredden på utbildningar.69
MOOCs distribueras av flera internationella leverantörer, exempelvis Udacity, ED X och Coursera, och finansieras huvudsakligen genom medlemsavgifter från de som lägger upp kurser, företrädesvis universitet, och mindre studentavgifter för kursintyg. Chalmers tekniska högskola utnyttjar denna möjlighet. Alla åldrar deltar, från 7 år till över 90 år.70 Det finns många olika typer av MOOCs 1) transferMOOCs - direkt överföring av existerande kurser till MOOCs 2) madeMOOCs - skräddarsydda efter MOOCs konceptet med högre kvalitet, mer avancerad IT, grupparbete och grupputvärdering (Khan Academy och Udacity) 3) synchMOOCs - tydliga start och slutdatum för kurserna 4) adaptiva MOOCs - lärande algoritmer som justerar svårighet efter student och dynamisk utvärdering (Cogbooks) 5) grupp MOOCs - mindre kollaborativa grupper (Novoed) 6) connectivistMOOCS (cMOOC) - prioriterar kunskaper i nätverket istället för förbestämt kursinnehåll (utvecklat av George Siemens and Stephen Downes) 7) miniMOOCs - kortare MOOCs som varar timmar eller dagar men inte veckor.71
Antalet applikationer som använder förhöjd verklighet (augmented reality - AR) inom utbildning växer snabbt. Några få exempel är Aurasma - låter eleven skapa och dela sina AR upplevelser med hjälp av bilder, objekt och fysiska platser; ZooBurst - digitalt AR verktyg för historieberättande som skapar 3D popup böcker; Star Walk - AR app för stjärnkonstellationer; Spacecraft 3D - NASA AR applikation för att studera solsystemet med olika typer av rymdfarkoster; AR Dinopark - AR med dinosarier; Layar - låter AR objekt bli levande i en tidning; AR Liver Viewer - 3D medicinsk utbildning och patientkommunikation; colAR Mix - låter konst bli levande; Daqri - 4D upplevelser för nya upplevelser av bilder, objekt och platser; Star Chart - peka mobilen mot himlen och AR appen pekar ut alla stjärnor med hjälp av GPS och berättar om objekten; Wikitude - peka mobilen mot objekt i närmiljön och AR appen ger information om restauranger, platser, etcetera; Augment - visualiserar 3D modeller i inredningsdesign, visar väggar med nya tapeter eller tavlor; Life of a Monarch Butterfly - ger en interaktiv utbildning om hur fjärilens liv ser ut.72 University of Nebraska Medical Center investerar cirka en miljard kronor i en ny utbildningsanläggning, för medicinstuderande, utrustad med VR och AR.73
Även om teknologi används alltmer inom utbildningssystemet är brist på pengar ett allvarligt hinder för att utnyttja potentialen, vilket visas i en rapport från Storbritannien. Kostnadsbesparingar har till och med ökat fokus på traditionell utbildning i en del skolor.74 World Economic Forum menar att omskolningen av befintlig arbetskraft och nödvändiga förändringar inom utbildningssystemet går alldeles för långsamt i de flesta länderna. Kombinationen mellan kort hållbarhet för utbildningar, på grund av snabb teknikutveckling, och avsaknaden av livslångt lärande riskerar att öka den ekonomiska och sociala ojämlikheten. Enbart cirka 4,4 procent av Europas lågutbildade arbetskraft deltog i vuxenutbildning under 2015. Det finns ett behov av en kontinuerlig feedback-loop mellan industrins kompetensbehov och utbildningsgivarna. Tyvärr saknas det ofta finansiering för vuxenutbildning. Vissa länder, till exempel Singapore, har etablerat fonder för livslång utbildning. Andra länder har infört skattesubventioner, fördelaktiga utbildningslån, avgifter om utbildningsmål inte infrias, och speciella skatter avsedda för vuxenutbildning. World Economic Forum (WEF) säger att det är avgörande att en kultur av livslångt lärande skapas som ger insikt om dess betydelse, det personliga ansvaret och som stärker utbildningsgivarna. I Singapore har varje medborgare ett digitalt konto som heter My Future Skills Portal, som hjälper individen att förstå arbetsmarknaden, söka arbete och få lämplig utbildning. Det har visat sig framgångsrikt att motivera vuxna till utbildning genom kampanjer, dataspel och stödgrupper. WEF menar också att olika intressenter har olika kompetenser att hjälpa till i utbildningssystemet. Till exempel kan fackföreningar identifiera utbildnings- och träningsbehov, kommunicera utbildningsmöjligheter, stödja lärlingsplatser och administrera viss utbildning. Regering, riksdag och statliga myndigheter kan koordinera intressenterna på ett sätt som stödjer livslångt lärande. Staten kan också ordna infrastruktur och lagsystem som uppmuntrar ett livslångt lärande liksom att säkra utbildningskvalitet, certifieringar, tillgång till utbildning och teknik, ordna finansiering, och lagstifta om socialförsäkringar som täcker utbildningsperioder.75
4.3 Regeringens digitaliseringsstrategi för skolväsendet
Enligt regeringen är digital kompetens en demokratifråga, eftersom den kräver att människor har kunskap om hur världen fungerar. Regeringens mål är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Regeringens digitaliseringsstrategi för skolväsendet ingår i en nationell strategi som spänner över flera samhällsområden som ger en samlad vision för regeringens digitaliseringspolitik. Statens medieråd pekar på att barn och ungdomar i Sverige inte har samma tillgång till ICT-verktyg beroende på kön, socioekonomisk bakgrund och andra demografiska variabler. Regeringen menar att skolväsendet, näringslivet, civilsamhället och akademin bör vara aktiva för att utforska och tillämpa nya digitala möjligheter. Statens skolverk har ansvar för digitaliseringen av skolväsendet, och bör samarbeta med andra aktörer, exempelvis Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Strategin innehåller tre fokusområden a) digital kompetens för alla i skolväsendet b) likvärdig tillgång och användning c) forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter. Det handlar exempelvis om att utveckla elevernas medie- och informationskunnighet det vill säga kunskap och förmåga att leta upp, analysera, kritiskt värdera och skapa information i olika medier och kontexter. Det handlar om programmeringskunskap men också att barn och elever skall lära sig de förmågor och den digitala kompetensen som krävs för ett livslångt lärande. Man pekar på betydelsen av att förskolechefer, rektorer och huvudmän har den digitala kompetens som krävs för att leda och ge personalen stöd i det digitala utvecklingsarbetet. Skolpersonal och elever behöver ha god tillgång till digitala verktyg. Regering menar att digitaliseringen kan underlätta personalens administration samt planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av undervisningen. Vidare säger regeringen att det krävs mer forskning för att bekräfta hur digitaliserad utbildning kan bidra till ökad måluppfyllelse, likvärdighet och jämställdhet i skolväsendet. 76 I den nationella digitaliseringsstrategin nämns att högre utbildningen går mot ett mer diversifierat och flexibelt utbildningsutbud. De säger också att dialogen mellan utbildningssystemet och arbetsmarknaden är avgörande, och att digitala utbildningar kan underlätta livslång kompetensutveckling. Regeringen menar att det behövs en ökad digital kompetens på alla nivåer i offentlig sektor.77
5. Författarnas synpunkter på utvecklingen av utbildningssystemet
Det framtida utbildningssystemet skall tillfredsställa ett komplext utbildningsbehov som dels beaktar den fjärde industriella revolutionen, men främst fokuserar den vishets-, insikts- och kunskapsutveckling som krävs för att uppfylla FN:s 17 hållbarhetsmål, som är förutsättningen för mänsklighetens överlevnad. Utbildningssystemet skall tillvara barns, ungdomars och vuxnas nyfikenhet och kreativitet, så att alla älskar att utbilda och bilda sig. Arbetsintegrerat lärande (AIL) och liknande modeller bör öka, det vill säga gränsöverskridande arenor för samproduktion av kunskap och kompetens där studenter, forskare och arbetsliv möts i en gemensam fysisk eller virtuell miljö. Slutligen bör det ges praktiska och finansiella möjligheter för vuxna till ett livslångt lärande.
En stor del av det som beskrivs under Kapitel 4 är relevant för både FIR, FN:s 17 hållbarhetsmål och tillvaratagandet av barns, ungdomars och vuxnas nyfikenhet och kreativitet. Men digitaliseringen i sig löser inga problem, utan det krävs en djup förståelse och kompetens för hur alla digitala och andra arbetsverktyg bör balanseras, inklusive djup pedagogisk insikt, behovsförståelse, omvärldsanalys, etcetera, för att kunna utveckla ett välfungerande utbildningssystem. Ett sådant kan även underlätta global vishets/insikt/kunskapsutveckling, genom sin digitala karaktär, som framdeles skulle kunna tillhandahållas kostnadsfritt till alla människor på planeten. Reformeringen av utbildningssystemet avser bland annat inlärningsmetodik, arbetsverktyg, studenters utvärdering, lärares uppgifter, studenters valfrihet, administration, färdighetsträning, ämnesinriktning, organisation, ledarskap, kvalitet, mångfaldsaspekter, ägande och finansiering. Det innebär i praktiken, att nästan allt inom dagens utbildningssystem bör ifrågasättas, diskuteras, omvärderas och vidareutvecklas.
Kapitel 4 ger inget specifikt svar på hur utbildningssystemet i Sverige bör utvecklas med tanke på FIR. Mänskligheten befinner sig i början av FIR och teknologi och utbildningsverktyg utvecklas i snabb takt varvid det finns inslag av spekulation, teknologier som inte överlever, nya teknologier som inte sett dagens ljus ännu och osäkerhet om hur samhället kommer att utvecklas. Kapitel 4 ger heller inget detaljerat svar på hur utbildningssystemet bör designas utifrån FN:s hållbarhetsmål, och de förutsättningar som Sverige besitter.
Kapitel 4 åskådliggör att framtidens utbildningssystem sannolikt kommer att vara modulärt, antagligen redan från grundskolan, för att stimulera och tillvarata barns, ungdomars och vuxnas inre potential och vilja att lära sig. Troligtvis kommer samma utbildningsmoduler användas över hela planeten, för maximal spridning och kostnadseffektivitet, vilket förmodligen innebär att de kommer att produceras på ett språk. Det känns troligt att engelska blir ett gemensamt världsspråk eftersom minst 85 procent av all vetenskaplig och teknisk litteratur på internet redan är skrivet på detta språk. Det innebär dock inte att alla lärare behöver prata engelska med sina elever.
Man kan tänka AI understödd språkkonvertering istället för ett gemensamt globalt språk, men frågan är hur mycket denna kommer att belasta internettrafiken och vilka andra fördelar som förloras. Utbildningsmodulerna kommer att vara relativt dyra att producera på grund av hög tekniknivå och kvalitet. När utbildningsmoduler utvecklas kommer det bli viktigt att de är värderingsneutrala och kulturellt användbara i alla länder. Ingen vill bli indoktrinerad utan de flesta vill själv nå insikt om exempelvis värderingar, moral, dygder, mänskliga behov och känslor.
Kapitel 4 visar att ett nytt utbildningssystem måste innehålla djup utbildning och träning av en mängd inre förmågor, såsom empati, social kompetens, komplex problemlösningsförmåga, kritiskt tänkande, ledarskap, kreativitet och innovationsförmåga, multidisciplinära kunskaper, mångkulturell kompetens, samarbetskapacitet, abstrakt tänkande, systemtänkande etcetera. Sannolikt kommer all utbildning bli gratis för att minska nationell och global ojämlikhet, öka chanserna att uppnå hållbarhetsmålen, och för att möjliggöra ett livslångt lärande. Det är vår uppfattning att det bör finnas ett ramverk inom grund- och gymnasieskola, som både ger individuell frihet, men ändå täcker in en multidisciplinär adekvat utbildning. Vi tror också att merparten av utbildningen bör vara verklighetsanknuten, antingen genom regelbundna besök på företag, kommuner, organisationer eller i naturen, kompletterat med förhöjd verklighet (AR) med motsvarande upplevelser.
Med ett utbildningssystem som ger mer kloka och engagerade individer, ökar förutsättningarna för att jobb blir meningsfulla, och att tid för fritid och familj kan balanseras. Det är troligt att jämlikheten i samhället ökar, att diskriminering minskar, och att vetenskap får styra gemensamt med empati och humanitet. Förmodligen kommer psykisk ohälsa och många andra samhällsproblem att minska framöver, liksom att hållbarhet och resiliens prioriteras före tillväxt.
Kapitel 4 pekar på att lärarnas roll kommer att förändras kraftigt med ett nytt utbildningssystem. Sannolikt blir deras uppgift alltmer att stimulera och leda dialoger, reflektion, rollspel och coaching, med fokus på de inre förmågor som AI inte är bra på att lära ut eller träna. Det verkar mycket klart att tiden är förbi när varje lärare sitter och utvecklar egna kurser och håller föredrag. Lärarsatta betyg kommer troligtvis att upphöra eller begränsas eftersom deras betydelse minskar när allt fler jobb blir projektbaserade där AI-verktyg selekterar och utvärderar lämpliga kandidater. I det praktiska livet spelar det ingen roll om jobbkandidater gått på en eller flera kurser eller om de lärt sig saker på egen hand. Denna metod gör också att den globala arbetsmarknaden kan matchas mer effektivt. Det är sannolikt att många jobb, även de som idag är fysiska, kommer att kunna göras på distans genom till exempel AR-Holo Lens teknologi från personsidan och robotar på mottagarsidan. Denna typ av färdigheter blir förmodligen en del av utbildningssystemet.
Författarna tror att den nyaste teknologin bör användas i utbildningssystemet, för att kunna utnyttja FIRs teknologiska framsteg och fördelar, även om detta kan innebära stora kostnader och utökat naturresursbehov. Vi är övertygade om att resultatet framöver kommer att bli en väldigt resurssnål teknologi med lågt materialinnehåll, vilket är positivt för hela planeten. Det innebär inte att författarna tror på grön tillväxt, utan snarare att vishet/insikt/kunskapsutveckling kommer att leda till nästan självförsörjande lokala enheter (städer, samhällen, enskilda) med mycket lågt energibehov. Samtidigt kommer FIR att vara en del av samhället, globalt samarbete fördjupas, liksom en återgång till hantverkstraditioner. Vi menar således att innovationer från FIR skall användas då de verkligen är motiverade, men annars undvikas i största möjliga mån. Författarna är medvetna om att planeten kommer att träffas av en superstark solstorm i framtiden, varvid alla elektriska nät och applikationer är i farozonen, och därför bör samhället designas resilient utifrån detta perspektiv.
Eftersom det troligtvis kommer att bli ohanterligt att alla universitet och utbildningsföretag världen över kommer att marknadsföra sina MOOCs från enskilda hemsidor, så kommer det sannolikt att skapas en global hubb där alla MOOCs blir sökbara och kvalitetsklassade av användarna. Eftersom utbildningen mest troligt kommer att bli gratis, behöver finansieringen av hela utbildningssystemet förmodligen ske genom internationella organisationer, till exempel FN. Även integritet avseende personuppgifter måste seriöst beaktas.
Med tanke på att experter inom olika ämnesområden finns spridda på planeten så kommer nog internationella samarbeten, där specialister inom läroämne, media, AR, kultur, etcetera samlas, att bli vanliga, för att producera högkvalitativa utbildningsupplevelser som kortar ner utbildningstiden och ökar inlärningen. Det verkar troligt att civilisationen går in i ett skede där samarbete blir betydligt mer viktigt än konkurrens. Detta gäller nog både utbildningsaktörer liksom alla övriga företag, eftersom den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens skapar en monopolliknande situation - vinnaren tar allt. Istället för att fortsätta en kortsiktig konkurrensbaserad företagskultur med stor kapital- och kompetensförstöring som följd, när utvecklingen är ultrasnabb, är en världskultur baserad på samarbete betydligt mer fördelaktig. Kontinuerlig vishet/insikt/kunskapsutveckling kommer bland annat att leda till dit.
1 "Artificiell intelligens" (ComputerSweden/IDG) https://it-ord.idg.se/ord/artificiell-intelligens/ (20191010)
2 "Top Artificial Intelligence Apps for IOS" (Appolicious) https://appolicious.com/top-artificial-intelligence-apps-for-ios/ (20191010)
3 "algoritm" (Nationalencyklopedin) https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/algoritm" (20191010)
4 "augmented reality" (TechTarget) https://whatis.techtarget.com/definition/augmented-reality-AR (20191010)
5 "Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet" (Utbildningsdepartementet) https://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b0144f6bb95302f3e08d11c/nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf (20191010)
6 "empati" (Nationalencyklopedin) https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/empati (20191010)
7 Schwab, Klaus. "The Fourth Industrial Revolution: what it means, how to respond" (World Economic Forum) https://www.weforum.org/agenda/2016/01/the-fourth-industrial-revolution-what-it-means-and-how-to-respond/ (20191010)
8 "Hållbar utveckling" (KTH) https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development/hallbar-utveckling-1.350579 (20191010)
9 "sakernas internet" (Nationalencyklopedin) https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sakernas-internet (20191010)
10 "Adaptive intelligent tutoring systems for e-learning systems" (Procedia - Social and Behavioral Sciences 2010) https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1877042810006816 (20191010)
11 "Exekutiva förmågor och prokrastination" (Högskolan i Skövde 2014) https://laromteknikstod.se/kognitiva-funktioner-och-hjarnan/kognitiva-funktioner/ (20191010)
12 Rizzotto, Lucas "The Future of Education: How A.I. and Immersive Tech Will Reshape Learning Forever" https://medium.com/futurepi/a-vision-for-education-and-its-immersive-a-i-driven-future-b5a9d34ce26d (20191010)
13 "Media literacy defined" (National Association for Media Literacy Education) https://namle.net/about/ (20191010)
14 "Massive open online course" (Techopedia) https://www.techopedia.com/definition/29260/massive-open-online-course-mooc (20191010)
15 "Tvärvetenskap - en analys" (Vetenskapsrådet) https://www.vr.se/download/18.320a86de108dcd98cbc80004979/VR_2005_10.pdf (20191010)
16 "Resiliens" (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/27199.pdf (20191010)
17 "social kompetens" (Nationalencyklopedin) https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/social-kompetens (20191010)
18 "What is Virtual Collaboration" (IGI Global) https://www.igi-global.com/dictionary/virtual-collaboration/31629 (20191010)
19 "Det svenska utbildningssystemet" (Skolverket) https://www.myh.se/Documents/Lattlast/det-svenska-utbildningssystemet.pdf (20191010)
20 "För en framstående kunskapsnation med jämlik utbildning och forskning i världsklass" (Regeringskansliet 2016) https://www.regeringen.se/4ad904/contentassets/af88fc8a2bf148e1b5c81a0df8eafc99/for-en-framstaende-kunskapsnation-med-jamlik-utbildning.pdf (20191010)
21 "Folkbildning" (Nationalencyklopedin) https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/folkbildning (20191010)
22 Hrafnsdóttir, Sif, Bäckström, Linda "Livslångt lärande" (Malmö Högskola 2016). https://dspace.mah.se/dspace/bitstream/handle/2043/20938/examensarbete%20KLART.pdf?sequence=4&isAllowed=y (20191010)
23 "Hållbar utveckling" (KTH) https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development/hallbar-utveckling-1.350579 (20191010)
24 "Realizing Human Potential in the Fourth Industrial Revolution" (World Economic Forum 2017) https://www3.weforum.org/docs/WEF_EGW_Whitepaper.pdf (20191010)
25 Schwab, Klaus. Översättning: Söderberg Karen. Debattinlägg: "Den fjärde industriella revolutionen kan få följder som till och med tvingar oss att ifrågasätta vad det innebär att vara människa" (Sydsvenskan) https://www.sydsvenskan.se/2016-01-18/den-fjarde-industriella-revolutionen-kan-fa-foljder-som-till-och-med-tvingar-os (20191010)
26 Schwab, Klaus. "The Fourth Industrial Revolution: what it means, how to respond" (World Economic Forum)
https://www.weforum.org/agenda/2016/01/the-fourth-industrial-revolution-what-it-means-and-how-to-respond/ (20191010)
27 "Accelerating Workforce Reskilling for the Fourth Industrial Revolution" (World Economic Forum July 2017) https://www3.weforum.org/docs/WEF_EGW_White_Paper_Reskilling.pdf (20191010)
28 Frilander, Jenni. von Kügelgen, Michaela "Framtidens 10 viktigaste teknologiuppfinningar som kommer att förändra våra liv" (Yle) https://svenska.yle.fi/artikel/2016/09/17/framtidens-10-viktigaste-teknologiuppfinningar-som-kommer-att-forandra-vara-liv (20191010)
29 "Enabling entrepreneurship in the global public interest" (World Economic Forum 2016) https://www3.weforum.org/docs/WEF_Brochure_Center_for_the_Fourth_Industrial_Revolution.pdf (20191010)
30 Mahdawi, Arwa "What jobs will still be around in 20 years?" (The Guardian) https://www.theguardian.com/us-news/2017/jun/26/jobs-future-automation-robots-skills-creative-health (20191010)
31 "Future Jobs" (University of Kent) https://www.kent.ac.uk/careers/Choosing/future-jobs.htm (20191010)
32 Perry, Philip "47% of Jobs Will Disappear in the next 25 Years, According to Oxford University" (Big Think) https://bigthink.com/philip-perry/47-of-jobs-in-the-next-25-years-will-disappear-according-to-oxford-university (20191010)
33 Ekman, Joline "Trendspaning - så bor vi i framtiden" (Inrikes) https://inrikesmagasin.se/2016/05/18/trendspaning-sa-bor-vi-i-framtiden/ (20191010)
34 "Engaging and Integrating a Global Workforce" (SHRM Foundation 2015) https://www.shrm.org/hr-today/news/hr-magazine/documents/3-15%20eiu%20theme%202%20report-final.pdf (20191010)
35 Nordell, Henrik "Ny undersökning: Skånes ungdomar är oroliga över sin framtid" (24 Malmö) https://24malmo.se/2017/10/19/ny-undersokning-skanes-ungdomar-ar-oroliga-over-sin-framtid/ (20191010)
36 "Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro" (Novos - Linnéuniversitet 2016) https://lnu.se/contentassets/39b4d828ebd14d4db6be77e3a0dfa016/lnu_rapport_yolotilloro.pdf (20191010)
37 "Drömsamhället - En sammanfattning av den internationella ungdomsstudien Drömsamhället 2016" (Kairos Futures 2016) https://www.kairosfuture.com/se/publikationer/rapporter/dromsamhallet/ (20191010)
38 "Bildning och Kunskap (Skolverket, 2002) https://www.mah.se/PageFiles/62109/Bildning%20och%20kunskap.pdf (20191010)
39 "Lärarhögskolans definition av utbildningsvetenskap" (Umeå Universitet 20151026) https://www.lh.umu.se/digitalAssets/177/177702_lhs-definition-av-utbildningsvetenskap-151026.pdf (20191010)
40 Fransson, Karin, Lundgren, Ulf P "Utbildningsvetenskap" (Uppsala Universitet 2003) https://www.skeptron.uu.se/broady/uv/p-fransson-lundgren-03-utbildningsvetenskap.pdf (20191010)
41 "Sokrates och Platons idéer i LPO 94 - en jämförande studie" (Malmö Högskola 2003) https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/1129/1platon.pdf?sequence=1 (20191010)
42 "John Locke och familjens makt över uppfostran" (Utbildning & Demokrati 2007) https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2007/nr-1/christer-hedin---john-locke-och-familjens-makt-over-uppfostran-.pdf (20191010)
43 Monteiro Ternan "Rousseau's Concept of Education" https://snphilosophers2005.tripod.com/ternan.pdf (20191010)
44 Nordfors, Lennart "John Stuart Mill - liberalismens Beethoven" (Ohlininstitutet) https://ohlininstitutet.se/wp-content/uploads/2008/09/mill200.pdf (20191010)
45 Zhou, Molly, Brown, David "Educational Learning Theories" (University System of Georgia 2015) https://oer.galileo.usg.edu/cgi/viewcontent.cgi?referer=https://www.google.se/&httpsredir=1&article=1000&context=education-textbooks (20191010)
46 Noddings, Nel "Philosophy of Education" (Stanford University 1998) https://pdfs.semanticscholar.org/2000/8e91133fd78f1b223708e3a3a8e4a681901c.pdf (20191010)
47 "Essential Analytical Philospophy" (University of Helsinki 2011) https://www.helsinki.fi/~pietarin/courses/Essential%20Analytic%20Philosophy.pdf (20191010)
48 "Diversity of existentialism theory, patterns and its reflection in jurisprudence" (South East Asia Journal of Contemporary Business, Economics and Law 2015) https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=10&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwiNz_Dt7OjXAhXMAJoKHc9RAMYQFghyMAk&url=https%3A%2F%2Fwww.researchgate.net%2Fpublication%2F309011198_DIVERSITY_OF_EXISTENTIALISM_THEORY_PATTERNS_AND_ITS_REFLECTION_IN_JURISPRUDENCE&usg=AOvVaw2y0pqg5T7jaNuWyQUJtCk7 (20191010)
49 Maritain, Jacques "Preface to the First French Edition" (Princeton 1958) https://www2.nd.edu/Departments/Maritain/etext/thomas0.htm (20191010)
50 Durkheim, Emile "The Rules of Sociological Method" (1982) https://monoskop.org/images/1/1e/Durkheim_Emile_The_Rules_of_Sociological_Method_1982.pdf (20191010)
51 Noddings, Nel "Philosophy of Education" (Stanford University 1998) https://pdfs.semanticscholar.org/2000/8e91133fd78f1b223708e3a3a8e4a681901c.pdf (20191010)
52 Burman, Anders "Att växa som människa" (Södertörns högskola 2014) https://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:718036/FULLTEXT01.pdf (20191010)
53 "Accelerating Workforce Reskilling for the Fourth Industrial Revolution" (World Economic Forum July 2017) https://www3.weforum.org/docs/WEF_EGW_White_Paper_Reskilling.pdf (20191010)
54 Parmar, Belinda "The one crucial skill our education system is missing" (World Economic Forum 2017) https://www.weforum.org/agenda/2017/04/one-crucial-skill/ (20191010)
55 R Huhman, Heather "Job-Seekers: There's No Reason to Fear AI -- If You Use it the Right Way" (Entrepreneur 20170907) https://www.entrepreneur.com/article/299612 (20191010)
56 "Future Work Skills 2020" (Institute for the future 2011) https://www.iftf.org/futureworkskills/ (20191010)
57 Gray, Alex "The 10 skills you need to thrive in the Fourth Industrial Revolution" (World Economic Forum 20160119) https://www.weforum.org/agenda/2016/01/the-10-skills-you-need-to-thrive-in-the-fourth-industrial-revolution/ (20191010)
58 Gamper, Veronika. Nothelfer, Stefan "The Future of Education - Trend Report 2015" (Center for Digital Technology and Management) https://www.cdtm.de/wp-content/uploads/The%20Future%20of%20Education.pdf (20191010)
59 Joo Suh, Heon "The 4th Industrial Revolution and MOOCs" Presentation for the International Congress on Education for the 21th Century (ICE 2017). https://ice-moeth2017.seameo.org/presentation/ST4/ST4_02_Dr._Heon_Joo_SUH.pdf (20191010)
60 Rainie, Lee " Life in 2030: these are the 4 things experts can't predict" (World Economic Forum 2017) https://www.weforum.org/agenda/2017/11/life-in-2030-what-experts-cant-predict (20191010)
61 Faggella, Daniel "Examples of Artificial Intelligence in Education" (Tech Emergence 20170307) https://www.techemergence.com/examples-of-artificial-intelligence-in-education/ (20191010)
62 "6 Ways Artificial Intelligence and Chatbots Are Changing Education" (Chatbot Magazine 20170530) https://chatbotsmagazine.com/six-ways-a-i-and-chatbots-are-changing-education-c22e2d319bbf (20191010)
63 "Accelerating Workforce Reskilling for the Fourth Industrial Revolution" (World Economic Forum July 2017) https://www3.weforum.org/docs/WEF_EGW_White_Paper_Reskilling.pdf (20191010)
64 "Forskaren: Mobilen är död om 10 år" (Veckans Affärer) https://www.va.se/nyheter/2017/10/30/forskaren-mobilen-ar-dod-om-10-ar/ (20191010)
65 Gibbs, Samuel "Augmented reality: Apple and Google's next battleground" (The Guardian 20170830) https://www.theguardian.com/technology/2017/aug/30/ar-augmented-reality-apple-google-smartphone-ikea-pokemon-go (20191010)
66 Lunden, Ingrid "Microsoft expands HoloLens headsets to 29 new markets, now up to 39" (TechCrunch 20171101) https://techcrunch.com/2017/11/01/microsoft-expands-hololens-headsets-to-29-new-european-markets/?ncid=mobilenavtrend (20191010)
67 Rizzotto, Lucas "The Future of Education: How A.I. and Immersive Tech Will Reshape Learning Forever" (20170623) https://medium.com/futurepi/a-vision-for-education-and-its-immersive-a-i-driven-future-b5a9d34ce26d (20191010)
68 AIIC, One world, one language? (accessed March 10, 2017); available from https://aiic.net/page/732/one-world-one-language/lang/1 (20191010)
69 Friedman, Jordan "5 Online Education Trends to Watch in 2017"(US News 20170105) https://www.usnews.com/higher-education/online-education/articles/2017-01-05/5-online-education-trends-to-expect-in-2017 (20191010)
70 Hofbauer Cathrine "Så rustar skolorna inför digitala revolutionen"(Dagens Industri 20171003) https://www.di.se/nyheter/sa-rustar-skolorna-infor-digitala-revolutionen/ (20191010)
71 Joo Suh, Heon "The 4th Industrial Revolution and MOOCs" Presentation for the International Congress on Education for the 21th Century (ICE 2017). https://ice-moeth2017.seameo.org/presentation/ST4/ST4_02_Dr._Heon_Joo_SUH.pdf (20191010)
72 "Augmented Reality In Education" (AppConsultants) https://appconsultants.com.au/blog/app-development/augmentedreality-
in-education/ (20191010)
73 Bogardus Cortez, Meghan "How Will AR Transform Education?" (EdTech 20171016) https://edtechmagazine.com/k12/article/2017/10/how-will-ar-transform-education-infographic (20191010)
74 Couros, George "The State of Technology in Education Report 2017/18" https://www2.prometheanworld.com/education-technology-report (20191010)
75 "Accelerating Workforce Reskilling for the Fourth Industrial Revolution" (World Economic Forum July 2017) https://www3.weforum.org/docs/WEF_EGW_White_Paper_Reskilling.pdf (20191010)
76 "Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet" (Utbildningsdepartementet) https://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b0144f6bb95302f3e08d11c/nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf (20191010)
77 "För ett hållbart digitaliserat Sverige - en digitaliseringsstrategi" (Regeringskansliet 2017) https://www.regeringen.se/49adea/contentassets/5429e024be6847fc907b786ab954228f/digitaliseringsstrategin_slutlig_170518-2.pdf (20191010)...