Nytt nationalekonomiskt paradigm

Nationalekonomi borde vara den mest tvärvetenskapliga av alla vetenskapsgrenar

Diskussionunderlag

Författare: Christer Nylander

Datum 2019-11-19

Inledning

Begrepp

Metod och material

    Avgränsningar

    Sekundärmaterial

Bakgrund

Definition nationalekonomi

Kritik mot rådande nationalekonomiska paradigm

Nobelpris i nationalekonomi

Paradigm och nationalekonomins utveckling

Inblick i några nationalekonomers bidrag

Nytt nationalekonomiskt paradigm

Inledning 

Kritik mot nuvarande nationalekonomiskt paradigm

Framtiden och föråldrat paradigm

Vilka nya nationalekonomiska teorier behövs?

Inledning

Det har skrivits en mängd kritiska artiklar om nationalekonomi och dess teorier. I början av 1900-talet var nationalekonomi betydligt mer politisk och grundad i verkligheten, men i sin iver att bli kallad vetenskaplig följde en överbetoning av ett matematiskt och mekaniskt synsätt på ett i övrigt känslostyrt socialt samhällssystem. Oförenligheten borde varit uppenbar. Idag tycks nationalekonomin leva sitt eget akademiska liv, utan större politiskt nytänkande. Gamla traditioner fortsätter genom ett självproducerande utbildningssystem och forskningsresultaten är fragmentariska.

Sverige kommer att genomgå en gigantisk samhällsomvandling de kommande årtiondena på grund av hållbarhetsmålen och den fjärde industriella revolutionen. Detta kan inte ske med ett nationalekonomiskt föråldrat paradigm som redan idag har nått vägs ände.

Begrepp

Bruttonationalprodukten (BNP): Är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod, vanligen ett år. Det kan uttryckas som värdet av total konsumtion av varor och tjänster, bruttoinvesteringar samt export minus import.1

DSGE-modellen: Dynamic Stochastic General Equilibrium model är en metod inom makroekonomi som försöker förklara ekonomiska fenomen, till exempel ekonomisk tillväxt och konjunkturcykler, och effekterna av ekonomisk politik, genom ekonometriska modeller baserade på tillämpad allmän jämviktsteori och mikroekonomiska principer.2

Ekonomi: Är läran om hushållande med begränsade resurser i ett tillstånd av knapphet.3

Endogen tillväxtteori: Paul Romer var pionjären inom endogen tillväxtteori som öppnade upp för att kunskap var nyckeln till kapitalackumulation och ekonomisk tillväxt.Endogen tillväxtteori försöker förklara teknologisk utveckling snarare än att behandla teknologi som exogent given och vikten av att investera i ny kunskap för att kunna nå teknologisk utveckling betonas då teknologi ökar genom en befolkning som har möjlighet att forska och utbilda sig. Utbildning ses som en investering i humankapital som innebär att en högre teknologisk nivå kan uppnås vilket i sin tur leder till högre nivå av BNP.4

Keynesianism: Är en makroekonomisk teori som bland annat innehåller idéer om hur en regering kan dämpa konjunktursvängningar, genom att styra den aggregerade efterfrågan med finanspolitiska verktyg.5

Kvantitetsteorin: Är en penningteori som i sin enklaste form skrivs MV = PT. M betecknar penningmängden, V pengarnas omloppshastighet, P prisnivån och T den reala varuomsättningen (transaktionsvolymen).6

Monetarism: Teorin säger att inflationen beror på att penningutbudet i ekonomin ökar. Därför ansåg Friedman att en av statens uppgifter var att se till att utbudet av betalningsmedel i ekonomin är stabilt.

Nationalekonomi: Enligt Paul Samuelson är nationalekonomi studier av hur människor och samhälle väljer, med eller utan pengar, att använda knappa resurser som kan ha alternativ användning, att producera olika varor över tid och distribuera dem för konsumtion nu och i framtiden bland olika personer och grupper i samhället.7

Neoklassiska modellen (Solow): Är en statisk jämviktsmodell som framför allt tillämpas för sk komparativ statik. Med detta menas att vi utgår från att individen hittar fram till situationer de inte vill avvika ifrån givet de inkomster och den smak de har (jämvikten) och att vi inte intresserar oss för beslut över tiden eller sekvensiella beslut (det statiska). Vi jämför sedan egenskaper hos olika jämvikter där något utanför individen själv, via prisförändringar, leder individen till att välja om. Vi har ett utgångsläge och ett slutläge och jämför dessa med varandra utan att egentligen intressera oss för anpassningsförloppet i sig.8

Nyliberalism: Är en politisk ideologi som förespråkar lägre skatter och färre statliga regleringar.9

Phillipskurvan: Är en graf inom makroekonomin som visar sambandet mellan inflationen och arbetslösheten.10

Rehn-Meidner-modellen: Modellen bygger på en samverkan mellan Keynesiansk ekonomisk teori, reallöneutveckling, aktiv arbetsmarknadspolitik och statlig intervention. Den ämnar att skapa en positiv uppåtgående spiral, i enlighet med Keynesiansk ekonomisk teori, genom att skapandet av en expansiv välfärdsstat och offentliga investeringar, vilka ämnade till att upprätthålla inhemsk efterfrågan över konjunkturcyklerna, skapade säkerhet, trygghet och stabilitet åt anställda, näringsliv, kapitalintressen och konsumenter.11

Spelteori: Är teorier syftande till att beskriva fördelaktiga beteenden i samspelet mellan olika parter. Två grundläggande begrepp är maximering av vinst respektive minimering av förlust. Grundläggande är också att spelarna har motstridiga intressen.12

Stabiliseringspolitik: Går grundläggande ut på att bedriva en expansiv penning- och finanspolitik i lågkonjunktur och en kontraktiv penning- och finanspolitik i högkonjunktur.13

Undanträngningseffekten: Är ett nationalekonomiskt begrepp som syftar på det fenomen som uppstår när ökade offentliga utgifter istället för att bidra till ekonomisk tillväxt minskar eller tränger undan mängden privata investeringar, på grund av att ränteökningen som resulterar från den ökade efterfrågan på pengar minskar incitamenten för företag att investera.14

Metod och material

Avgränsningar

Dokumentet omfattar nationalekonomi Sverige.

Sekundärmaterial

Valda källor utgörs i dominerande grad av böcker, artiklar och rapporter från kända svenska och internationella institut, universitet och tidningar. OBS! Paragrafer i kapitel "Bakgrund" har i samtliga fall kopierats direkt från källor utan angivelse av citat, endast fotnot. Text har kopierats och sammanfogats till en relevant helhet utifrån detta dokuments syfte.

Bakgrund

Definition nationalekonomi

Enligt Paul Samuelson omfattar nationalekonomi studiet av hur människor och samhälle väljer, med eller utan pengar, att använda knappa resurser som kan ha alternativa användningar, att producera olika varor över tid och distribuera dem för konsumtion nu och i framtiden, bland olika personer och grupper i samhället.15

Nationalekonomi studerar idag alla de arrangemang inom vilka människor förment försöker nyttomaximera. Detta involverar en rad frågeställningar, inklusive samhällsorganisation, produktion, konsumtion och distribution. Nationalekonomisk forskning innehåller frekvent så kallade cetris paribus-antaganden, där försök görs att observera enstaka variabler oberoende av den materiella kontext som råder. Detta innebär en omfattande svårighet, eftersom nationalekonomin inte kan göra experiment på samma vis som det går att göra i exempelvis kemi. Nationalekonomins olika grenar kan i stort delas in i två huvudavdelningar: Inom mikroekonomi behandlas enskilda beslutsfattare såväl på produktions- som konsumtionssidan. Inom makroekonomi behandlas ekonomin som helhet med fokus på aggregerade variabler som produktion, arbetslöshet och inflation. Ett annat område som ibland räknas som en tredje huvudavdelning är internationell ekonomi, som studerar handel och kapitalflöden mellan länder. Vissa svenska nationalekonomer har framfört åsikten att en annan beteckning på ämnet, såsom "samhällsekonomi" eller "ekonomik", vore önskvärd för att undvika missförstånd. Termen politisk ekonomi förekommer också idag, vilket ekonomhistoriker brukar framhålla som en mer korrekt benämning för vad disciplinen faktiskt behandlar i och med att alla politisk-ekonomiska frågor oundvikligen är just politiska. Detta är något liberala nationalekonomer tenderar att vilja tona ner i och med att liberal politisk ekonomi idag är dominerande inom nationalekonomi.16

Kritik mot rådande nationalekonomiska paradigm

Post-Keynesianska nätverket

Finanskrisen 2008 skakade om nationalekonomin. Det fanns anledning vid finanskrisens utbrott att kritisera de dominerande makromodellerna. De ignorerade de faktiska finansmarknadernas komplexitet och bristande rationalitet samt möjligheten av en finanskris. Många centralbanker använde rentav makromodeller som saknade en finanssektor. Finanskrisen gav ny luft under vingarna för den kritiska studentrörelse som hade uppstått inom nationalekonomin i början av 2000. Studenter samt en del lärare och forskare vid universitet och högskolor krävde en mer realistisk (och miljömedveten) nationalekonomi. Det internationella nätverket Rethinking Economics knyter an till den s.k. heterodoxa traditionen inom nationalekonomin. Traditionen inrymmer postkeynesianism, evolutionär ekonomi, algoritmekonomi (computational economics), ekologisk (termodynamisk) ekonomi, genderekonomi, marxism, schumpeterianism, institutionell ekonomi, beteendeekonomi (som studerar s.k. begränsad rationalitet) och även den s.k. österrikeskolan. Kritiken av den dominerande neoklassiska traditionens metodologi och teorier utgör den heterodoxa nationalekonomins gemensamma nämnare. Många heterodoxa ekonomer betonar att nationalekonomins individ- och marknadsorientering har legitimerat och t.o.m. lagt grunden till en nyliberal världsordning, och till åtstramningspolitiken i EU-länderna under 2010-talet.17

Den nationalekonomiska standardmodellen bygger på en rad stiliserade antaganden om individer, marknader, tillgången på information och teknologier (med stora möjligheter att byta mellan maskiner och arbetskraft i produktionen). Hushållen antas maximera sin nytta och företagen sina vinster (oftast över en oändlig tidsrymd) givet familjemedlemmarnas budget och preferenser samt företagens produktionsmöjligheter. Antaganden om perfekta marknader och fullständig information samt idén om marknadsjämvikt utgör andra hörnpelare i den neoklassiska grundmodellen. Den nationalekonomiska metodologin underlättar användningen av elementär matematik. Antagandena i grundmodellen, som ofta är av axiomatisk karaktär, skapar en allmän referensram och därmed en konsensus kring vad som är riktig teori och vad som är "löst tyckande". Med hjälp av standardmodellen fastställer den neoklassiska ekonomin vad som är ett optimalt beteende. Men neoklassiker försöker också förklara faktiska beteenden och händelser (och ange under vilka villkor de kommer att framträda) inom ramen för grundmodellen eller genom avsteg från modellens antaganden i vissa avseenden.18

Nationalekonomin kan trots sina höga anspråk på precision kritiseras på vetenskapsteoretiska grunder. Den neoklassiska basmodellen försvårar ett kunskapsutbyte med andra beteende- och samhällsvetenskaper. Tillämpningar av modellen brister ofta i transparens. Det är t.ex. svårt att upptäcka vilka specificeringar och modifieringar som krävs för att göra modellen förenlig med empiriska data. Sådana krav reser också rättmätiga tvivel om värdet av att överhuvudtaget utgå från standardmodellen. Slutsatserna i den nationalekonomiska teorin varierar ofta mellan att vara bundna av grundmodellens antaganden och att vara triviala. Användningen av den neoklassiska modellen resulterar sällan i nya insikter. Den har bara gett insikterna en nationalekonomisk språkdräkt. Dagens nationalekonomi är utvecklad för att behandla frågor kring hushållningen av knappa resurser vid en viss tidpunkt (effektiviteten) men inte för att bedriva kausalanalyser av historiska kumulativa processer. Ett grundläggande "ontologiskt" problem i nationalekonomin är att den neoklassiska modellen lever sitt eget liv i förhållande till en objektiv verklighet. Modellen är forskningsprocessens huvudobjekt vilket utesluter en allsidig belysning och plausibel förklaring av faktiska tillstånd och förlopp.19

Kritiker har under de senaste decennierna fokuserat på svagheterna i den nationalekonomiska analysen av konjunktursvängningar, kriser och ekonomisk politik. Den dominerande DSGE-modellen (Dynamic Stochastic General Equilibrium model) driver den mikroteoretiska förankringen till sin spets. Alla beslut fattas av en representativ individ med rationella ('framåtblickande') förväntningar som ikläder sig rollen både som konsument, sparare, företagsledare och som ägare. Konjunktursvängningar uppkommer främst i DSGE-modellen genom teknologiska chocker vid ett antagande om perfekta varu-, finans-, försäkrings- och arbetsmarknader (vilket bl.a. utesluter arbetslöshet). I DSGE-modellens nykeynesianska variant, som inte har mycket med Keynes att göra, kan efterfrågechocker och penningpolitik påverka BNP, sysselsättning och arbetslöshet vid ett antagande om trögrörliga priser och löner. DSGE-modellen kom att användas av centralbankernas ekonomer världen över och även att dominera den högre undervisningen i nationalekonomi vid akademierna.20

DSGE-modellen har även kritiserats skarpt av ledande "mainstream-ekonomer". Enligt tillväxtekonomen Paul Romer har modellens genombrott inneburit en makroekonomisk regress under de tre senaste decennierna. Joseph Stiglitz, mottagaren av ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2001, anser att modellen varken kunde förklara finanskrisen eller vägleda oss ur den. Stiglitz betonar också, precis som postkeynesianer har gjort sedan lång tid tillbaka att DSGE-modellens "rationella" beslut på mikronivå kan ge upphov till koordinationsproblem och flockbeteenden på främst finans- och valutamarknaden och därigenom till makroekonomisk instabilitet, ekonomiska kriser och massarbetslöshet. Logiken i DSGE-modeller kan också ifrågasättas. I vissa nykeynesianska teorier påverkas det representativa företaget av efterfrågechocker genom andra företags reaktion. Det representativa företaget är tydligen inte så representativt trots allt. I de flesta DSGE-modeller lyser företag och deras investeringar (liksom banker) med sin frånvaro, ett faktum som bl.a. begränsar möjligheten att förklara produktivitets- och efterfrågechocker i ekonomin.21

Den makroekonomiska revolution som David Romer förväntade sig har uteblivit. Försvarare av neoklassisk teori framhåller att laboratorieexperiment och s.k. naturliga experiment (som blivit allt vanligare inom nationalekonomin sedan 1990-talet) har belyst psykologiska fenomen som är oförenliga med rationellt handlande. Försvararna har också hänvisat till att Richard Thaler och psykologen Daniel Kahneman har belönats med ekonomipriset till Alfred Nobels minne för sin forskning om avvikelser från standardmodellens axiom. Naturliga experiment och s.k. tidsserieanalyser baseras på data för allt längre tidsperioder. Kvantitativa analyser som inte favoriserar någon speciell teori används flitigt inom nationalekonomin i dag - data får tala för sig själv. Försvararna av neoklassisk nationalekonomi hävdar att modern spelteori behandlar möjligheten av koordinationsproblem och den dithörande risken för inoptimala samhällstillstånd. Institutionell analys har fått en allt starkare ställning i framför allt tillväxtteorin. Dagens ekonomiska studier av underutvecklingens problem fokuserar på avsaknaden av tillit och tillväxtgenererande politiska-juridiska institutioner. Under inflytande av Joseph Schumpeter har också neoklassiker studerat innovationers drivkrafter och effekter sedan flera decennier tillbaka. Vidare har DSGE-modellen blivit föremål för utvidgningar som bl.a. tar hänsyn till företagsinvesteringar, vanetänkande, ofullständig information samt imperfekta försäkrings- och finansmarknader. Den ledande makroekonomen Olivier Blanchard anser idag att en reformerad DSGE-modell är svaret på makroteorins problem. Och centralbankerna har i allt högre grad kommit att använda andra makromodeller, exempelvis den s.k. Mortensen-Pissaridismodellen (eventuellt med nykeynesianska inslag) som fokuserar på sök- och matchningsprocessen på arbetsmarknaden. Arbetslöshet är normaltillståndet i ekonomin enligt denna modell.22

Men kunskapsutvecklingen inom nationalekonomin har hämmats av de dominerande paradigmen. Referenserna till psykologisk forskning har inte resulterat i en mikroteoretisk nyorientering. Nationalekonomer i ämnets huvudfåra betraktar varje psykologisk anomali som ett undantag och behåller resten av standardmodellen. Neoklassiska analyser av begränsad rationalitet på grund av intressekonflikten mellan företagsledning och aktieägare, utmynnar nästan alltid i en slutsats att aktörerna trots allt maximerar sin nytta (om än inte alltid företagets vinster). Försöken av neoklassiska institutionella ekonomer att knyta an till den nationalekonomiska kärnmodellen har inte tillfört någon ny kunskap och i vissa fall varit direkt missledande. Utvidgningar av DSGE-modellen har haft en ad-hoc karaktär, ett förringande omdöme som anhängarna ofta fäller om andra makroekonomers analys. Försöken att göra modellen mer realistisk har dessutom gjort den allt mindre transparent. Modellen är heller inte anpassad till att behandla företag med olika teknologier, strategier, organisationsformer, kompetenser, förväntningar och drivkrafter. DSGE-modellens relevans för studier av den ekonomiska politikens effekter på BNP, sysselsättning, arbetslöshet och inflation har även betvivlats av dess försvarare.23

Mortensen-Pissaridesmodellen övergav bara den neoklassiska standardmodellen i vissa avseenden. Precis som DSGE-modellerna är den fixerad vid individers frivilliga val mellan arbete och fritid; genom sin fokus på friktionsarbetslöshet, inte på ofrivillig arbetslöshet (genom låg aggregerad efterfrågan), kan modellen rentav betraktas som förkeynesiansk. Och företagen skiljer sig bara åt genom sina yttre förutsättningar, inte genom sina unika egenskaper; produktivitetschockernas (liksom även efterfrågechockernas) ursprung är fortfarande höljda i dunkel. Frågan är hur många konstruktionsfel ett hus kan uppvisa utan att det måste rivas.24

Det finns dock ingen anledning att resa höga murar mellan heterodox och neoklassisk ekonomi. Evolutionära spelteoretiker och äldre generationers makroekonomer (som bl.a. utvecklade mål-medelanalysen av ekonomisk politik) har flyttat fram forskningsfronten. Vissa ledande nationalekonomers obenägenhet att utgå från den mikroteoretiska basmodellen gör det dessutom svårt att dra tydliga gränser mellan olika skolor. Neoklassikers ointresse för och rentav misstänksamhet mot den heterodoxa traditionen ska inte besvaras med samma mynt. Det postkeynesianska nätverket argumenterar för en pluralistisk snarare än för en alternativ nationalekonomi. Det finns all anledning att kritisera den konventionella uppfattningen att disciplinen utvecklats genom en kumulativ kunskapsprocess som sorterat ut idéer och teorier som inte visade sig vara livskraftiga. I själva verket har den neoklassiska modellens dominans förhindrat framväxten av ett rikt nationalekonomiskt grenverk och därmed utvecklingen av många fruktbärande idéer och teorier i ämnet. De nationalekonomiska modellerna var oförmögna att beskriva finanskrisens mekanismer. Och försöken att förklara krisen genom att tänja på gränserna för standardmodellens tillämpning har med rätta rest frågor kring dess relevans.25

Kritik från Professor Erik Dahmén (1916 - 2005)

Professor Erik Dahmén (1916 - 2005) var nestor inom svensk nationalekonomi. Han hade stor betydelse för svensk forskning, näringslivsutveckling och samhällsdebatt under mer än ett halvt sekel. Under lång tid var han professor vid Handelshögskolan i Stockholm och han var även nära knuten till Enskilda banken och Wallenbergsfären. Samtidigt var han en mycket ovanlig nationalekonom. Han stod nämligen själv för en egen tradition som i väsentliga avseenden skiljer sig ifrån den idag dominerande bland nationalekonomer. Enligt Dahmén hade dessa "låst in sig i verktygsboden" genom att ensidigt använda matematiska metoder och snävt fokusera på jämviktstillstånd och statistiska aggregat. Konsekvensen var att de därför tappat kontakt med den ekonomiska verkligheten. För att kunna förstå ekonomisk utveckling och tillväxt krävs istället, menade Dahmén, att intresset riktas mot företagarverksamheten och marknadsprocessen. Det intressanta är innehållet i den industriella utvecklingen, d v s uppkomsten av nya varor, nya tekniker, nya organisationer och nya marknader och dessa nyheters kamp med och seger över äldre varor, metoder, etc. Utveckling och tillväxt förutsätter, enligt Erik Dahmén, omvandling.26

33 teser för en reformation av nationalekonomin

År 2017 skrevs 33 teser för en reformation av nationalekonomin, av Rethinking Economics och the New Weather Institute. Världen står inför fattigdom, ojämlikhet, ekologisk kris och finansiell instabilitet. Vi är oroliga för att ekonomin gör mycket mindre än det kan göra för att ge insikter som skulle hjälpa till att lösa dessa problem. 27

Nationalekonomins grundproblem

• För det första, nationalekonomin har utvecklat ett ohälsosamt intellektuellt monopol. Det neoklassiska perspektivet dominerar undervisning, forskning, råd till politiker och offentlig debatt. Många andra perspektiv som kan ge värdefulla insikter är marginaliserade och uteslutna.

• För det andra, medan neoklassisk ekonomi bidragit historiskt och fortfarande är användbar, finns det gott om möjligheter till förbättring, debatt och lärande från andra discipliner och perspektiv.

• För det tredje verkar nationalekonomin oförmögen att självkorrigera, och är mer en tro än en vetenskap. Alltför ofta, när teorier och verkligheten har kommit i konflikt, är det teorierna som har försvarats.28

Nationalekonomins syfte

• Samhället ska avgöra syftet med nationalekonomin. Inget ekonomiskt mål kan separeras från politik. Indikatorer för framgång representerar av olika politiska val.

• Fördelningen av förmögenhet och inkomst är grundläggande för den ekonomiska verkligheten och bör vara så i ekonomisk teori.

• Ekonomi är inte värdefri och ekonomer bör vara öppna om de värderingsbedömningar de gör. Detta gäller särskilt de värderingsbedömningar som kanske inte är synliga för det otränade ögat.

• Politik "nivellerar" inte spelplanet utan lutar det i en riktning. Vi behöver en mer tydlig diskussion om vilken typ av ekonomi vi vill ha och hur vi kommer dit.29

Vi är del av naturen

• Karaktären av ekonomin är att den är en delmängd av naturen och av de samhällen som den uppstår inom. Den existerar inte som en oberoende enhet. Sociala institutioner och ekologiska system är därför centrala, inte externa, för dess funktion.

• Ekonomin kan inte överleva eller frodas utan input från den naturliga världen eller utan de många livstödssystem som den naturliga världen ger. Det beror på en kontinuerligt genomströmning av energi och materia och fungerar inom en känslig balanserad biosfär. En ekonomisk teori som behandlar den naturliga världen som extern i sin modell, kan inte förstå hur förstöring av den naturliga världen kan skada de egna framtidsutsikterna.

• Ekonomi måste inse att tillgången på icke-förnybar energi och resurser inte är oändlig, och användningen av dessa energilager förändrar planetens aggregerade energibalanser, vilket skapar konsekvenser som klimatförändring.

• Återkoppling mellan ekonomi och ekologi kan inte ignoreras. Ekonomin måste grundas i de objektiva begränsningarna för planetens ekologi.30

Institutioner och marknad

• Alla marknader skapas och formas av lagar, tullar och kultur och påverkas av vad regeringar gör och av vad de inte gör.

• Marknader är resultat av interaktioner mellan olika typer av offentliga och privata organisationer (såväl som inom den frivilliga sektorn och det civila samhället). Fler studier bör göras om hur dessa organisationer faktiskt är organiserade och hur samverkan mellan dem fungerar och kan fungera.

• Marknader är också mer komplexa och mindre förutsägbara än vad som kan antydas av enkla förhållanden mellan utbud och efterfrågan. Nationalekonomin behöver en djupare förståelse för hur marknaderna beter sig och kan lära av vetenskapen om komplexa system, som används inom fysik, biologi och datoranvändning.

• Institutioner formar marknader och påverkar beteendet hos alla ekonomiska aktörer. Nationalekonomin måste därför betrakta institutioner som en central del av sin modell.

• Eftersom olika ekonomier har olika institutioner kan en politik som fungerar bra i en ekonomi fungera dåligt i en annan. Av denna anledning, bland många andra, är det osannolikt att det är till nytta att föreslå en allmänt tillämplig uppsättning ekonomisk politik baserad enbart på abstrakt ekonomisk teori.31

Arbete och kapital

• Löner, vinster och avkastning på tillgångar kan visas bero på ett brett spektrum av faktorer, inklusive arbetstagarnas, företagens och ägarnas relativa makt - inte bara på deras relativa bidrag till produktionen. Ekonomi behöver en bredare förståelse av dessa faktorer för att bättre informera om vad som påverkar andelen inkomster som olika grupper i samhället får.32

Beslutsfattande

• Fel, partiskhet, mönsterigenkänning, lärande, social interaktion och sammanhang är alla viktiga påverkansfaktorer på beteende som inte erkänns i ekonomisk teori. Generell nationalekonomi behöver därför en bredare förståelse av mänskligt beteende och kan lära av sociologi, psykologi, filosofi och andra discipliner.

• Människor är inte perfekta och "perfekt rationella" ekonomiska beslut är inte möjligt. Alla ekonomiska beslut som har något med framtiden att göra innebär en viss grad av kvantifierbar osäkerhet och kräver därför bedömning. Generell ekonomisk teori och praxis måste erkänna osäkerhetens roll.33

Ojämlikhet

• I en marknadsekonomi tenderar människor med samma förmågor, preferenser och begåvningar inte att hamna på samma förmögenhetsnivå, utan med en viss slumpmässig variation. Effekterna av små skillnader i tur eller omständigheter kan leda till mycket olika resultat för liknande människor.

• Marknader visar ofta en tendens till ökad ojämlikhet. I sin tur fungerar ett ojämlikt samhälle sämre avseende en rad indikatorer för social välfärd. Generell ekonomisk teori skulle kunna göras mycket bättre i att förstå hur och varför detta händer och hur det kan undvikas.

• Uttalandet om att ett land för att blir rikare, först måste ha en ökande ojämlikhet innan den faller, har visat sig vara falsk. Varje kombination av BNP-tillväxt och ojämlikhet är möjlig.34

BNP-tillväxt, innovation och skuldsättning

• Tillväxt är ett politiskt, lika mycket som, ett ekonomiskt val. Om vi väljer att sträva efter "tillväxt", måste frågorna - "tillväxt av vad, varför, för vem, hur länge och hur mycket är tillräckligt?" - alla besvaras antingen uttryckligen eller implicit.

• Innovation är inte extern till ekonomin, utan en inneboende del av den ekonomiska aktiviteten. Vår förståelse för BNP-tillväxt kan förbättras om vi ser innovation som del i ett ständigt utvecklande, ett ekosystem i ojämvikt, format av marknader och av interaktioner mellan alla aktörer inom dem.

• Innovation har både en takt och en riktning. En diskussion om innovationens "riktning" kräver en förståelse av "syftet" i beslutsfattandet.

• Privatskuld påverkar starkt hur ekonomin växer, och ändå utesluts denna från ekonomisk teori. Skapandet av skuld ökar kreditfinansierad efterfrågan och påverkar både varor och tillgångsmarknader. Finans och ekonomi kan inte separeras.35

Pengar, banker och kriser

• Majoriteten av nya pengar som cirkulerar i ekonomin skapas av affärsbanker varje gång de gör ett nytt lån.

• Hur pengar skapas påverkar fördelningen av förmögenheten i samhället. Följaktligen bör metoden för att skapa pengar förstås vara en politisk fråga, inte bara en teknisk.

• Eftersom banker skapar pengar och skuld är de viktiga aktörer i ekonomin och bör inkluderas i makroekonomiska modeller. Ekonomiska modeller som inte inkluderar banker kommer inte att kunna förutsäga bankkriser.

• Nationalkonomin behöver en bättre förståelse för hur instabilitet och kriser kan skapas internt på marknader, snarare än att behandla dem som "chocker" som påverkar marknaderna från utsidan.

• Finansiering har två dimensioner: kortfristig och spekulativ finansiering och en finansierad realekonomi. De två problemen måste studeras tillsammans.36

Utbildning i nationalekonomi

• En god utbildning i nationalekonomi måste erbjuda ett flertal teoretiska metoder för sina studenter. Detta bör inkludera inte bara historien och filosofin som ekonomisk tanke, utan också ett brett spektrum av aktuella perspektiv - som institutionella, österrikiska, marxiska, post-keynesianska, feministiska, ekologiska och komplexa.

• Nationalekonomin bör inte vara ett monopol. Tvärvetenskapliga kurser är nyckeln till att förstå de ekonomiska realiteterna i finansiella kriser, fattigdom och klimatförändringar. Politik, sociologi, psykologi och miljövetenskap måste således integreras i läroplanen utan att behandlas som underlägsna tillägg till befintlig ekonomisk teori.

• Ekonomi bör inte undervisas som en värdeneutral studie av modeller och individer. Nationalekonomer måste ha god kunskap om etik och politik samt kunna meningsfullt engagera sig i allmänheten.

• Ett överväldigande fokus på statistik och kvantitativa modeller kan lämna ekonomer blinda för andra tankesätt. Studenterna bör få stöd för att utforska andra metodiska metoder, inklusive kvalitativ forskning, intervjuer, fältarbete och teoretisk argumentation.

• Framför allt måste nationalekonomin uppmuntra till kritiskt tänkande och inte bara belöna memorering av teorier och implementering av modeller. Studenter måste uppmuntras att jämföra, kontrastera och kombinera teorier och kritiskt tillämpa dem på djupgående fallstudier av den verkliga världen.37

Nobelpris i nationalekonomi

Det vanligaste sättet att beskriva en pristagares bidrag i Nobelprismotiveringarna är att

• beskriva en faktisk situation

• peka på att denna situation inte hanterats på ett bra sätt i tidigare teorier, och

• klargöra att pristagaren formulerat en teori som kan förklara de aktuella observationerna.

Sammanfattningsvis betonas i Nobelprismotiveringarna att de matematiska modellerna i ekonomisk teori i första hand är ett hjälpmedel för att förstå hur den verkliga ekonomin fungerar.38
Skillnader i Nobelprismotiveringarna:

• Om ett ämne studerar ett deterministiskt objekt kan en teori innehålla hypoteser om bestämda lagar, men för ett kaosteoretiskt objekt kommer teorin i högre grad att ge ett ramverk som sedan måste anpassas till den specifika situationen. Ordet "ramverk" (framework) bör därför vara vanligare i ekonomimotiveringar.

• För ett deterministiskt objekt kan det ligga nära till hands att säga att teorin beskriver hur världen fungerar i ett visst avseende. Om det inte finns entydiga samband är inte detta lika naturligt. Orden "beskrivning/beskriva" (description/describe) borde därför vara vanligare i fysikmotiveringarna.

• När man studerar ett kaosteoretiskt objekt, är det inte lika uppenbart vad forskaren egentligen gör. Inga lagar formuleras och inga entydiga resultat finns. Det ligger då närmare till hands att använda ett bredare och något luddigare begrepp för att beskriva vad forskaren gjort. Orden "analys/analysera" (analysis/analyze) borde därför vara vanligare i ekonomimotiveringar.

• När man ska försöka hitta samband i data om ett kaosteoretiskt objekt behöver statistiska metoder användas. Om det finns deterministiska samband behövs inte det på samma sätt och därför borde orden "statistisk/ statistik" (statistical/statistics) vara vanligare i ekonomimotiveringar.

• Om det inte finns entydiga samband kan forskaren tveka inför att använda ett relativt starkt ord som att något har blivit "confirmed". Formuleringar med "konfirmera/konfirmerad" (confirm/confirmed) borde alltså vara vanliga i fysikmotiveringarna.39

Nobelpris och motivering

• 2019 - Michael Kremer, Abhijit Banerjee och Esther Duflo för deras experimentella ansats för att mildra global fattigdom. I korthet handlar det om att dela upp den stora frågeställningen i mindre, mer hanterbara, frågor - till exempel vilka specifika åtgärder som är mest effektiva för att förbättra elevers skolresultat eller barns hälsotillstånd. De har visat att man vanligen kan besvara sådana mindre, mer väldefinierade, frågor med hjälp av noggrant utformade experiment bland direkt berörda människor.

• 2018 - William D. Nordhaus och Paul M. Romer "för att ha integrerat klimatförändringar i långsiktig makroekonomisk analys" och "för att ha integrerat teknisk utveckling i långsiktig makroekonomisk analys". Paul Romer visar hur kunskap kan fungera som motor för långsiktig ekonomisk tillväxt. Nordhaus modeller gör det möjligt att undersöka konsekvenserna av klimatpolitiska styrmedel, till exempel koldioxidskatter, under olika naturvetenskapliga förutsättningar.

• 2017 - Richard H. Thaler. Genom att undersöka konsekvenserna av begränsad rationalitet, sociala preferenser och bristande självkontroll har han visat hur dessa mänskliga karaktärsdrag styr såväl individuella beslut som utfall på marknader på ett förutsägbart sätt.

• 2016 - Oliver Hart, Bengt Holmström. Pristagarna har utvecklat kontraktsteorin, en generell tankeram för att analysera många olika frågor rörande utformningen av kontrakt, som bonusprogram för företagsledningar, självrisker i försäkring, och privatisering av offentliga verksamheter

• 2015 - Angus Deaton. Hur fördelar konsumenterna sina utgifter på olika varor? Hur mycket av samhällets totala inkomster konsumeras, och hur mycket sparas? Hur kan vi på bästa sätt mäta och analysera välfärd och fattigdom?

• 2014 - Jean Tirole. Hans analys av företag med marknadsmakt har skapat en sammanhållen teori med tillämpning på centrala policyfrågor: Hur bör myndigheterna hantera fusioner och karteller? Hur bör de reglera monopolister?

• 2013 - Eugene F. Fama, Lars Peter Hansen, Robert J. Shiller. Det är omöjligt att säga om priserna på aktier och obligationer ska gå upp eller ner nästa dag eller vecka. Men det är fullt möjligt att i grova drag förutse kursutvecklingen över en längre tid på, exempelvis, tre till fem år enligt forskarna. Idag ses priserna som bestämda dels av variationer i risk och riskattityd, dels av psykologiska faktorer och marknadsfriktioner.

• 2012 - Alvin E. Roth, Lloyd S. Shapley. Gale-Shapleyalgoritmen - som alltid leder fram till en stabil matchning. Dessa metoder begränsar också aktörernas motiv att manipulera matchningsprocessen.

• 2011 - Thomas J. Sargent, Christopher A. Sims. Hur påverkas BNP och inflation av att räntan tillfälligt höjs eller att skatten sänks? Vad händer om centralbanken permanent ändrar sitt inflationsmål eller staten ändrar sitt mål för budgetbalans?

• 2010 - Peter A. Diamond, Dale T. Mortensen, Christopher A. Pissarides. Pristagarnas modeller hjälper oss att förstå hur arbetslöshet, lediga jobb och löner påverkas av regelverk och ekonomisk politik. Det kan gälla ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen eller reglerna kring nyrekrytering och uppsägning av arbetskraft. En slutsats är att en mer generös ersättning vid arbetslöshet leder till högre arbetslöshet och längre söktider.

• 2009 - Elinor Ostrom, Oliver E. Williamson. Elinor Ostrom har visat hur gemensamma tillgångar kan förvaltas framgångsrikt av föreningar av brukare. Oliver Williamson har utvecklat en teori där företag ses som strukturer för konfliktlösning. Nackdelen med marknader är att de medför mer köpslående och konflikt. Nackdelen med företag är att ledningen kan utnyttja sin beslutanderätt för egna syften. Marknader med livlig konkurrens fungerar väl eftersom både köpare och säljare kan finna andra leverantörer och kunder om de inte kommer överens. Är konkurrensen mindre blir dock detta svårare.

• 2008 - Paul Krugman. Den nya teorin förklarar varför världshandeln i själva verket domineras av länder med likartade förutsättningar som handlar med likartade produkter - exempelvis att ett land som Sverige både exporterar och importerar bilar. Sådan handel möjliggör specialisering och ökad stordrift med lägre priser och ett rikare varusortiment som följd. Sänkta transportkostnader kan utlösa en självförstärkande process där en växande stadsbefolkning leder till mer stordrift, högre reallöner och ett mer varierat utbud av varor. Därigenom stimuleras ytterligare inflyttning till städerna. Krugmans teorier har visat att resultatet av dessa processer kan bli att regioner delas upp i ett högutvecklat urbaniserat centrum och en mindre utvecklad

• 2007 - Leonid Hurwicz, Eric S. Maskin, Roger B. Myerson. Konkurrensen är inte helt fri, konsumenter är ofullständigt informerade och produktion och konsumtion kan ha positiva eller negativa effekter för andra människor eller för miljön. Dessutom sker många transaktioner inte på öppna marknader utan inom företag, i förhandlingar mellan individer eller intresseorganisationer och under en mängd andra institutionella förhållanden. Hur väl fungerar olika sådana institutioner, eller allokeringsmekanismer? Vilken är den optimala mekanismen för att uppnå ett visst mål, såsom samhällelig välfärd eller privatekonomisk vinst? Är statliga regleringar befogade och, om så är fallet, hur utformas de bäst? Pristagarna har fördjupat vår förståelse av hur optimala mekanismer bör utformas med hänsyn till individers incitament och privata information.

• 2006 - Edmund Phelps arbeten har ökat förståelsen av sambanden mellan kort- och långsiktiga effekter av ekonomisk politik. Phelps formulerade hypotesen om den förväntningsutvidgade Phillipskurvan, enligt vilken inflationen beror på både arbetslösheten och inflationsförväntningarna.

• 2005 - Robert Aumann och Thomas Schelling. Varför lyckas vissa grupper av individer, organisationer och nationer finna former för fredlig samverkan medan andra plågas av konflikter? Tack vare Robert Aumanns och Thomas Schellings arbeten har spelteori - eller interaktiv beslutsteori - blivit den dominerande metoden att analysera denna urgamla fråga. Schelling visade hur en part i en konflikt kan stärka sin position genom att beskära sina handlingsmöjligheter, hur förmågan till motanfall kan vara viktigare än förmågan att stå emot en attack, och hur osäker vedergällning kan vara mer effektiv än ett säkert motanfall. Robert Aumann var den förste att genomföra en fullständig formell analys av oändligt upprepade spel. Därigenom kunde han identifiera vilka samarbetsmönster som är långsiktigt hållbara.

• 2004 - Finn Kydland och Edward Prescott. Hushåll sparar mindre ju högre kapitalbeskattning de förväntar sig i framtiden; företag sätter högre priser och avtalsförhandlare högre löner ju mer infl ationsdrivande penningpolitik de förväntar sig, osv. Pristagarna visade hur sådana effekter av förväntningar om framtida ekonomisk politik kan ge upphov till tidskonsistensproblem i politiken. De styrt över diskussionen om praktisk ekonomisk politik från enskilda åtgärder till politikens institutionella ramverk. Detta nya synsätt har t.ex. präglat reformerna av centralbanker och penningpolitikens uppläggning i många länder från 1990-talet och framåt. Pristagarna lade grunden för mer robusta modeller genom att se konjunkturer som det samlade resultatet av ett otal framåtblickande beslut i enskilda hushåll och företag om konsumtion, investeringar, arbetsutbud m.m

• 2003 - Robert Engle, Clive Granger. Årets pristagare utvecklade under 1980-talet nya statistiska metoder som hanterar två centrala egenskaper hos många tidsserier: tidsvarierande volatilitet, respektive icke-stationaritet.

• 2002 - Daniel Kahneman, Vernon L. Smith. Kahnemans viktigaste insatser rör beslutsfattande under osäkerhet, där han visat hur människors beteende systematiskt kan avvika från den traditionella ekonomiska teorins förutsägelser. Vernon Smith har lagt grunden för forskningsområdet experimentell ekonomi. I egna experiment har han empiriskt påvisat betydelsen av alternativa marknadsinstitutioner; t.ex. vilket pris en säljare kan förvänta sig beroende på valet av auktionsform. Smith har också gått i bräschen för att använda laboratoriet som en "vindtunnel", där spelregler för nya marknader - t.ex. avreglerade elmarknader - testas i laboratoriemiljö innan de tillämpas i praktiken.

• 2001 - George A. Akerlof, Michael Spence, Joseph E. Stiglitz. Akerlofs pionjärbidrag visade sålunda hur asymmetrisk information hos låntagare och långivare kan förklara skyhöga låneräntor på lokala marknader i u-länder. Michael Spence påvisade en viktig form av anpassning hos enskilda marknadsaktörer, där bättre informerade aktörer vidtar kostsamma åtgärder för att trovärdigt överföra sin information till sämre informerade och därigenom förbättra sitt marknadsutfall. Joseph Stiglitz klargjorde den omvända typen av marknadsanpassning, där i stället sämre informerade aktörer utvinner information från bättre informerade, som när försäkringsbolag urskiljer riskklasser bland sina kunder genom att erbjuda dem olika kontrakt där lägre premier kan växlas mot högre självrisk. I en rad skolbildande bidrag om olika marknader har Stiglitz visat hur asymmetrisk information kan förklara många observerade fenomen, inklusive arbetslöshet och kreditransonering.

• 2000 - James J. Heckman, Daniel L. McFadden. James Heckman och Daniel McFadden har löst fundamentala problem som uppkommer vid statistisk analys av mikrodata. Heckman har utvecklat metoder för att hantera selektiva urval på ett statistiskt tillfredsställande sätt. Han har dessutom visat hur man kan lösa liknande problem med, för forskaren, icke-observerade olikheter mellan individer; sådana uppträder t ex vid utvärderingar av offentliga arbetsmarknadsprogram och vid skattningar av arbetslöshetstidens inverkan på chansen att få jobb. McFadden har själv använt sina teorier i många praktiska tillämpningar, bl a vad gäller utformningen av San Franciscos pendeltågssystem samt investeringar i telefonservice och äldrebostäder.40

Paradigm och nationalekonomins utveckling

Flera berömda vetenskapsteoretiker (Kuhn 1962; Lakatos 1970) menar att forskare arbetar inom ett paradigm med vissa kärnantaganden och kärnmetoder. Dessa antaganden och metoder är de inte är beredda att ändra på. Med tiden får paradigmet dock problem med att förklara olika fenomen, och när problemen anhopas blir det en vetenskaplig revolution. Ett nytt paradigm med nya grundläggande antaganden och metoder tar över. Tolkar vi Kuhn och Lakatos strikt borde det inte kunna hända att ett enskilt antagande i kärnan av ett paradigm byts ut, medan allt annat bevaras oförändrat. Vid vetenskapliga revolutioner sker stora samtidiga förändringar i grundläggande antaganden om hur världen fungerar och vilka metoder som betraktas som adekvata. De etablerade forskarna slåss för alla element i kärnan av paradigmet tills det går under i en revolution. Visar det sig att forskare som står för de nya idéerna kan bemöta invändningar och att deras teorier kan förklara saker som den etablerade inte kan förklara, så kommer det en punkt där forskarna i det etablerade paradigmet inkorporerar de nya elementen och sen fortsätter som vanligt i andra avseenden. Om de etablerade forskarna gör på detta sätt blir det aldrig någon stor genomgripande vetenskaplig revolution, därför att det etablerade paradigmet är tillräckligt flexibelt för att ta loven av dem som hävdar att hela paradigmet behöver bytas ut. Det kan ju noteras att varje gång det kommer en större kris i de kapitalistiska marknadsekonomierna hävdar olika heterodoxa grupper inom nationalekonomi att det är dags för ett nytt nationalekonomiskt paradigm. En genomgång av Nobelprisen, implicerar dock att de kommer att misslyckas.41

Inblick i några nationalekonomers bidrag

Nedanstående kortfattade redogörelser gör inga anspråk på att vara representativa för dagens nationalekonomi utan utgör några slumpvis utvalda ekonomer.

Professor Petter Lundborg
Lundborg är en mycket produktiv empiriskt inriktad forskare som utnyttjat svenska registerdata av hög kvalitet för att besvara frågor där kausalitet spelar en central roll. Han har gett viktiga bidrag inom hälsoekonomi och arbetsmarknadsekonomi, och på senare år också inom familjeekonomi och finansiell ekonomi. Han har visat hur små skillnader tidigt i livet - avseende både utbildning och hälsa - har långsiktig betydelse för framgång i yrkeslivet, effekter som också spiller över på kommande generationer. Under senare år har Lundborg intresserat sig för familjeekonomi. I en nyligen publicerad mycket uppmärksammad uppsats utvecklar han en innovativ metod för att studera samband mellan barnafödande och arbetsutbud och visar att skillnader i fertilitet har större betydelse än man tidigare trott för att förklara löneskillnader mellan män och kvinnor. I andra aktuella arbeten har Lundborg studerat hur olikheter i sparande och förmögenhet och benägenhet att ta finansiella risker överförs mellan generationer, och visat att skillnaderna främst förklaras av uppväxtmiljö medan genetiska faktorer spelar mindre roll.42

Professor Mariassunta Giannetti

Giannetti forskar framförallt om betydelsen av institutioner och politik för styrning och finansiering av företag. I en uppmärksammad artikel från 2003 visar Giannetti hur bristande lagskydd för externa investerare i många länder har motverkat finansiering av innovativ affärsverksamhet. Svagt skydd för vanliga placerare tycks på liknande sätt kunna förklara varför avkastningen på aktieinvesteringar i en del länder är väsentligt lägre än i länder med bättre skydd, vilket Giannetti visat i en artikel från 2009. Giannetti har studerat hur kulturella skillnader bromsar internationella investeringar, kanhända därför att den upplevda osäkerheten är större när man handlar med främmande bolag. Kultur tycks även spela en viktig roll när det gäller entreprenörskap. På basis av detaljerade svenska data visar Giannetti att viljan att starta bolag i hög grad tycks påverkas av icke-monetära faktorer, såsom entreprenörers anseende i närmiljön.43

Johan Lönnroth (Ekonomisk Debatt nr 5 2019) om Niclas Berggren

I Ekonomisk Debatt nr 3 2019 publicerar redaktören Niclas Berggren en intressant vetenskapsfilosofisk ledare under rubriken "Verktygsbodens fångar". Han börjar med att konstatera att de tekniska möjligheterna har gjort det möjligt att arbeta med stora datamängder och avancerade ekonometriska tester vilket lett till en kraftig uppvärdering av empirisk forskning. Berggren fortsätter med att dela in nationalekonomerna i fyra sorter: 1. De som har en bra metod för att studera ett viktigt ämne. 2. De som har en bra metod för att studera ett oviktigt ämne. 3. De som har en dålig metod för att studera ett viktigt ämne. 4. De som har en dålig metod för att studera ett oviktigt ämne. Sedan kritiserar han dem som är mer intresserade av metoden än av ämnet och hänvisar till Erik Dahmén som kallade sina matematiserande kollegor för "redskapsbodens fångar". Slutligen  pläderar Berggren för att det behövs både studier av den "stora världen" som behandlas med "ofullkomlig metod" och studier av "en liten del av världen" med bra metoder. Författaren börjar med Friedrich Hayek som i sitt ekonomipristal 1974 sa: Det tycks mig finnas en tät koppling mellan ekonomernas missvisande policyrekommendationer och deras benägenhet att försöka imitera de utomordentligt framgångsrika naturvetenskaperna - något som i vårt fält kan leda helt och hållet fel. (Hayek 1974, egen översättning). Mitt andra citat är från ett inlägg av Bo Rothstein som handlade om samhällsvetarna mer generellt: ... yngre forskare väljer att forska om alltmer esoteriska och triviala problem som är av minimal samhällsrelevans för att kunna möta de allt starkare kraven på statistisk och metodologisk förfining. (Rothstein 2019).44 45

Villy Bergström 1938-2018

Göran Persson betecknade han i sina memoarer som "intelligent men obildad", en man som "kunde förnedra statsråd efter statsråd och inför hela folket". Persson, "med sina felbedömningar personifierar socialdemokratins pinsamma sammanbrott som folkrörelse". Det hade inte kunnat hända när de ledande socialdemokraterna hette Sandler, Wigforss, Undén, Möller eller Erlander, men eftersom personer med den resningen hade saknats i toppskiktet hade sådana som Göran Persson kunnat "härja". I en intervju 2012 tyckte Villy att socialdemokratin hade tappat initiativet på så för partiet centrala områden som arbetsmarknaden och socialförsäkringarna. En av Villys idoler var Ernst Wigforss, som han brevväxlade med. Eftersom Villy Bergström var både ekonom och politiskt engagerad inom socialdemokratin föll det sig naturligt att han skrev om nationalekonomernas inställning till arbetarrörelsen. Villys slutsats var drastisk. "... Genomgången av ledande nationalekonomers ställningstagande till arbetarrörelsens politik under en 44-årig epok har givit ett kompakt intryck av motsättning. Endast den unga generationen av ekonomer i den s k Stockholmsskolan utgör ett undantag i den mån dessa ekonomer slogs för den nya arbetslöshetspolitiken". Detta gick knappast att förklara med deras sociala bakgrund, utan det var deras utbildning som låg dem i fatet: nationalekonomins studium av den individuella, nyttomaximerande, människan och det vinstmaximerande företaget. En nationalekonom var en person med en doktorsgrad i "liberalism" och arbetarrörelsen hade växt fram i opposition

mot liberalismens konsekvenser. När han själv summerade sina riksbanksår kunde han konstatera "att ingen av mina tidigare arbetsplatser kan mäta sig med Riksbanken. Tiden där var den bästa under mitt arbetsliv".46

Nytt nationalekonomiskt paradigm

Inledning

Vid analys av nationalekonomins syfte, dess kritik, och utgivna nobelpris så är det tydligt att nationalekonomins bidrag till en djupare omvärldsförståelse, proaktivitet, alternativa styrformer, och politiska reformer, är mycket svag i jämförelse med vad nuvarande omvärldssituation kräver. Den gigantiska samhällsomställning som är nödvändig bygger på ett helt annorlunda ekonomiskt system som kännetecknas av andra grundförutsättningar. Kännetecken och anledningar förklaras nedan. Därför är dagens nationalekonomi kontraproduktiv, när framtidsvisioner designas. Det behövs således ett helt nytt nationalekonomiskt paradigm som kan stödja denna nya framtid.

Kritik mot nuvarande nationalekonomiskt paradigm

Sammanfattningsvis lider nuvarande paradigm bland annat brist på:

• realism

• politisk ambition

• alternativa samhällssystem

• hänsyn till naturresurser och natur

• makt/påverkansanalys

• dynamisk utveckling grundat i exempelvis bildningsperspektiv

• analys av skuldsättning och penningskapande

• kritisk självanalys

• rättvisande styrparametrar (BNP)

Framtiden och föråldrat paradigm

Ett globalt hållbart, resilient och jämlikt framtidssamhälle ställer ett antal krav på utvecklingen:

• att energi- och resursbehovet i rika länder minskas kraftigt, vilket framtvingar användning av >90% förnyelsebara resurser, 100% förnyelsebar energi, kraftig ekonomisk nedväxt, i det närmaste lokal självförsörjning, delningsekonomi, kvalitetsprodukter, minimalt transportbehov, mer manuellt arbete och kraftigt minskad import/export.

• medborgare med djup och bred folkbildning, vilket borgar för ett samhälle med högt förtroende, samarbete, självorganisering, fördjupad demokrati, samägande, enkelhet och långsiktighet.

Anledningarna till ovanstående krav är multipla och inkluderar parametrar såsom tillgängliga naturresurser, energitillgång, klimat, infrastruktur, resiliens, rättvisa, demokrati, sysselsättning, hälsa, biodiversitet, geopolitik, stabilitet, framtida generationer, lycka, synergieffekter, miljö, ekosystemtjänster, meningsfullhet, livskvalitet och säkerhet. Det samhälle som kan skönjas ovan ser därför mycket annorlunda ut än dagens. Några följdeffekter är troligtvis:

• Med en stor andel lokal självhushållning, kommer export och import att minska betydligt vilket minskar konjunkturcykler och dess inverkan

• Betalningsbalans med utlandet kommer att kunna hållas neutral eller svagt positiv/negativ genom liten import/export/utlandsskuld, och ansvarsfull konsumtion och investeringar

• Spekulationsekonomi och hög inflation kan undvikas genom en hög generell klokhet

• Samhället kommer inte att bygga på tillväxt

• Staten kommer att kunna självfinansiera full sysselsättning och göra nödvändiga investeringar för ett hållbart samhälle, genom "funktionell finansiering"

• Utlandslån kommer att avvecklas successivt, liksom privat skuldsättning

På grund av ovanstående finns det många nationalekonomiska teorier/modeller/koncept som inte längre kommer att vara användbara eller tillföra väsentlig kunskap. Några av dessa är:

• BNP

• DSGE-modellen

• Endogen tillväxtteori

• Förväntningsteorier

• Keynesianism

• Kvantitetsteori

• Monetarism

• Phillipskurvan

• Rehn-Meidner-modellen

• Solow modellen (neoklassik)

• Spelteori

• Undanträngningseffekten

Vilka nya nationalekonomiska teorier behövs?

Nedan följer några exempel på nationalekonomiska teorier och modeller som kan behövas i ett nytt samhällssystem, som är hållbart, resilient, jämlikt och resurseffektivt.

• Teorier som visar samband mellan medborgarnas bildningsnivå och samhällets hållbarhet, resiliens, jämlikhet, lyckonivå, etcetera

• Teorier som visar samband mellan resiliens emot externa störningar som en funktion av olika faktorer (livsmedelslager, odlingssystem, reservdelslager, produktionssystem, etcetera)

• Teorier som visar synergieffekter av globalt samarbete (konstruktionsritningar, gemensamt språk, demokrati, arbetsmarknad, utbildning, etcetera)

• Teorier som visar samband mellan uthållig konsumtionsnivå, och resurs-, energi- och produktionssystem

• Teorier som visar samband mellan kostnader för samhällsproblem och medborgarnas bildningsnivå

• Teorier som analyserar effekter av högkvalitativa produkter

• Teorier som beskriver ramverk, funktion och effekter av "funktionell finansiering" i en nation med nästan självförsörjande lokala system

• Teorier som visar samband mellan bildningsnivå och demografisk hälsonivå

• Teorier som beskriver effekter av att alla i samhället, oavsett ålder, kan få delta i samhällsaktiviteter

• Teorier som visar effekter av livslång utbildning/bildning

• Teorier visar effekter av ett förbud mot handel med derivatinstrument

• Teorier som visar effekter av en successiv avveckling av statliga, kommunala och privata lån

• Teorier för ramverk för en hur en kommun bör analysera/sköta sin ekonomi

• Teorier som beskriver ramverk hur olika successioner i samhällssystemet åstadkoms

• Teorier som beskriver multifunktioner och dess synergieffekter i ett framtidssamhälle

• Teorier som visar verkliga kostnader för manuellt vs maskinellt arbete

Om funktionell finansiering

Funktionell finansiering/Functional Finance (FF) är en ekonomiteori som utvecklas av nationalekonomen Abba P Lerner i början av 1900-t. Genom FF kan regeringen trycka valfri mängd egen valuta för att finansiera statlig sektor. Skatter/ränta används för att styra ekonomin, men inte främst som intäktskälla.

I verkligheten så återspeglar pengar en viss arbetsinsats till en viss timkostnad. Det staten gör är således att skapa "betalda arbetstimmar", så att alla kan bli sysselsatta, för att leverera tjänster eller varor som kan fördelas och konsumeras av befolkningen. Detta innebär inte att alla i samhället måste arbeta 8 timmar per dag, vilket kan göra utbudet alltför stort i förhållande till behovet. I detta fall kan antalet arbetstimmar minskas per arbetsför människa. Syftet med den funktionella finansieringen (FF) är att det aldrig skall finnas en flaskhals i termer av pengar för att utföra de arbetstimmar som behövs. Då skall också sägas att arbetstimmar innebär produktion, forskning, kultur, fritid, politik etc. dvs alla tjänster och varor som det finns behov av i samhället (varav många idag är obetalda).

FF förutsätter en flytande växelkurs på det sätt att utlandet värderar de varor och tjänster som de kan köpa i det aktuella landet. Om andra länder kan producera samma varor och tjänster billigare som kommer valutakursen för det aktuella landet att deprecieras - minskas i värde (motsats appreciering).

När staten skapar mer pengar för att optimera "full sysselsättning", vilket i praktiken innebär den arbetsnivå som medborgarna anser tillfredsställande och med prioritering till de sektorer som värdesätts utifrån deras perspektiv, så kan det hända att efterfrågan ökar och närmar sig eller till och med övergår utbudet. I detta fall finns risk för inflation. I detta fall kan staten höja skatter, öka avgifter, höja låneräntan, eller ge ut obligationer, för att minska penningmängden. Då faller efterfrågan och inflationsrisken elimineras. Det kan också hända att statens måste omprioritera så att vissa sektorer som upplever mer efterfrågan blir stimulerade så att utbudet ökas, och därmed minskar inflationsrisken inom just denna sektor.

Ett problem som ökat under de senaste årtiondena är att stort kapital ansamlats hos ett mindre antal människor och företag. I verkligheten innebär det att de förfogar över icke utnyttjade arbetstimmar, som de spar för senare användning. Såsom det nuvarande systemet är designat så är den enda möjligheten för de andra medborgarna att kompensera för detta sparande, att de själva lånar "arbetstimmar" av banken, som skapar dessa ur "ingenting". Resultatet blir att flertalet medborgare varje år måste betala höga räntor (i verkligheten "oanvändbara arbetstimmar") till banken, och då får ännu färre möjligheter att använda sina totala "arbetstimmar" till varor och tjänster. Efterfrågan krymper och det gör även hela arbetsmarknaden i en negativ spiral.

FF löser således skuldbördan (både inom och mellan länder) och optimalt arbetskraftsutnyttjande. Men självklart löser den inte hållbarhets- och resiliensproblemet. Den löser däremot andra problem såsom arbetskraftsrörlighet, dvs människors benägenhet att ta andra jobb eftersom de inte riskerar att bli arbetslösa. Människor blir även mindre stressade och därmed minskar sjukligheten. FF tar också bort bankernas möjlighet att själva skapa pengar, vilket minskar deras vinstmöjligheter avsevärt. Därmed minskar riskerna för finansbubblor radikalt liksom större konjunktursvängningar.

Med FF är det fortfarande upp till staten att arbeta för minskad ojämlikhet och optimalt arbetskraftsutnyttjande utifrån medborgarnas önskemål, genom finans och penningpolitik.

Vari ligger riskerna med FF? En central del handlar om att balansera utbud mot efterfrågan för att minska risk för inflation. Detta är inte så svårt. Staten måste också genom FF stimulera de sektorer som ger medborgarna störst nytta för pengarna, och som bibehåller konkurrenskraften gentemot utlandet. Långsiktigt så bör betalningsbalansen i landet vara neutralt för att även andra länder skall kunna åtnjuta detsamma. Långsiktigt så bör även värdet av import och export vara neutralt vilket förutsätter ett nytt sätt att hantera kapitalflödet mellan länder orsakade av andra faktorer än export och import.

Fotnoter

1 https://sv.wikipedia.org/wiki/Bruttonationalprodukt

2 https://en.wikipedia.org/wiki/Dynamic_stochastic_general_equilibrium

3 https://sv.wikipedia.org/wiki/Ekonomi

4 https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:944406/FULLTEXT01.pdf

5 https://sv.wikipedia.org/wiki/Keynesianism

6 https://sv.wikipedia.org/wiki/Kvantitetsteorin

7 https://corporatefinanceinstitute.com/resources/knowledge/economics/what-is-economics/

8 https://www.seeab.se/HHMod/HHMod1.htm

9 https://sv.wikipedia.org/wiki/Nyliberalism

10 https://sv.wikipedia.org/wiki/Phillipskurvan

11 https://sv.wikipedia.org/wiki/Rehn-Meidner-modellen

12 https://sv.wikipedia.org/wiki/Spelteori

13 https://sv.wikipedia.org/wiki/Stabiliseringspolitik

14 https://sv.wikipedia.org/wiki/Undantr%C3%A4ngningseffekt

15 https://corporatefinanceinstitute.com/resources/knowledge/economics/what-is-economics/

16 https://sv.wikipedia.org/wiki/Nationalekonomi

17 Vad är felet med nationalekonomin? https://www.post-keynesianer.org/?p=456

18 Ibid.

19 Ibid.

20 Ibid.

21 Ibid.

22 Ibid.

23 Ibid.

24 Ibid.

25 Ibid.

26 Erik Dahmén och det industriella företagandet (2007) https://ratio.se/publikationer/erik-dahmen-och-det-industriella-foretagandet/

27 33 Theses for an Economics Reformation (2017) https://neweconomics.opendemocracy.net/33-theses-economics-reformation/

28 Ibid.

29 Ibid.

30 Ibid.

31 Ibid.

32 Ibid.

33 Ibid.

34 Ibid.

35 Ibid.

36 Ibid.

37 Ibid.

38 Lind, Hans (2019) " Vetenskapen nationalekonomi - som den framträder i Nobelprismotiveringar" https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/NEFfiler/47-3-hl.pdf

39 Ibid.

40 https://www.kva.se/sv/priser/ekonomipriset/pristagare

41 Ibid.

42 https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/Pressmeddelande%20Assar%20Lindbeck%20medaljen.pdf

43 https://www.nationalekonomi.se/ALM-2013

44 Släpp ut nationalekonomerna ur redskapsboden (2019) https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/NEFfiler/47-5-jl.pdf

45 Verktygsbodens fångar https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/NEFfiler/47-3-led.pdf

46 Vännen Villy - Villy Bergström 1938-2018 (2019) https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/NEFfiler/47-2-ml.pdf