Förändrad agendasättning och journalistik inom dagspressen
Dagspressen har i stort sett reducerats till en förmedlare av internationella nyheter, svensk opinionsbildning och reklam.
Diskussionunderlag
Författare: Christer Nylander
Datum 2019-11-10
Innehållförteckning
Inledning
Syfte
Begrepp
Metod och material
Avgränsningar
Sekundärmaterial
Bakgrund
Historia dagordnings-/agendasättningsteorin
Dagens mediesamhälle
Dagspressen största företag
Dagspressens historia 1995-2016
Press- och mediestöd
Förändrad agendasättning och journalistik
Dagspressens möjligheter att uppfylla sitt samhällsansvar
Hur skall dagspressen framledes kunna ta sitt samhällsansvar?
Förslag på vad som kan göras?
Dialog med ägarna av dagspressen
Presstöd
Påskynda omställningen till digitala medier
Journalistik
Bilaga Dagspressen i Sverige
Inledning
I vårt samhälle är den viktigaste förmedlaren av fakta, opinion, aktuella händelser, till och mellan politiker, medborgare, företag och andra intressenter - dagspressen. Det sker antingen direkt genom digitala och analoga tidningar, eller indirekt genom deras genomslag i sociala medier, TV, radio och andra medier. Ofta uppfattar vi informationen som sanningar utan att reflektera över dem, och uttalar oss utan att ha egna erfarenheter som grund för våra uppfattningar. Härigenom har dagspressen ett enormt ansvar, som får djupgående återverkningar på den politiska demokratin, agendasättning, bildningsnivå, polarisering, kultur och vår nationella förmåga att uppnå FN:s 17 hållbarhetsmål.
Syfte
Syftet med detta dokument är att ge en bakgrund till förslaget "Förändrad agendasättning och journalistik inom dagspressen".
Begrepp
Agendabyggande: beskriver den pågående processen där olika grupper försöker överföra sina intressen till att bli offentliga beslutsfattares intressen.1
Agendasättning: beskriver hur nyhetsmedier har förmågan att påverka tematiken på de ämnen som diskuteras genom hur de (1) filtrerar och skapar verkligheten genom sina skildringar, (2) hur koncentrationen på några få ämnen leder till att mediekonsumenter uppfattar dessa ämnen som viktiga.2 Kallas också dagordningsteorin, vilken består av två delar som kallas första och andra nivån. Första nivån handlar om att medierna påverkar vilka saker vi tänker på och har åsikter om. Andra nivån handlar om hur vi tänker på dessa sakers attribut, även kallat priming och framing.3
Goodwill: uppstår vid ett företagsköp om köpeskillingen överstiger det förvärvade bolagets bokförda kapital.4
Intermediär agendasättning: hur dagspressen styr andra mediers innehåll och vice versa, inklusive hur medierna arbetar, hur flödet av nyheter ser ut, och vem som har störst kontroll över dito.5
Journalistik: kallas den framställning, insamling, urval och bearbetning av innehåll som präglas av rapportering från verkliga händelser och nyheter.6
Priming: handlar om sambandet mellan yttre stimuli, exempelvis medieinnehåll, och de bedömningar människor gör grundade på denna input.7
Metod och material
Avgränsningar
Ämnet omfattar dagspressen i Sverige.
Sekundärmaterial
Valda källor utgörs i dominerande grad av böcker, artiklar och rapporter från kända svenska institut, universitet och tidningar. OBS! Paragrafer i kapitel "Bakgrund" har i samtliga fall kopierats direkt från källor utan angivelse av citat, endast fotnot. Text har kopierats och sammanfogats till en relevant helhet utifrån detta dokuments syfte.
Bakgrund
Historia dagordnings-/agendasättningsteorin
Teorin kan spåras bakåt till 1920-talet då den amerikanske journalisten Walter Lippman i boken "Public Opinion" diskuterade och kritiserade den makt massmedier hade över människors tänkande, genom att vara den instans som försåg människorna med kunskap om sådant de själva inte kunde uppleva direkt.8
Under mitten av förra seklet utvecklades tanken om att massmedierna förvisso tillhandahöll stora mängder information, men att det var människors sociala band som var avgörande för kommunikationsprocessen. Sett i detta sammanhang ansågs massmediernas makt över människornas tankar vara tämligen begränsad.9
Agendasättningsteorin på 1970-talet bekräftade statistiskt (The Charlotte Study, 1972) hur massmediernas berättande påverkade människors tänkande.10 Sedan dess har allt finare mätverktyg utvecklas som förstärker sambandet mellan medieinnehåll och opinion i samhället. En annan gren, intermediär agendasättning, tittar på hur tidningar styr andra mediers innehåll eller vice versa. En viktig del av intermediär agendasättning är att beskriva hur medierna arbetar, hur flödet av nyheter ser ut, och vem som har störst kontroll.11 12 13 14 15
Sedan dagordnings-/agendasättningsteorin publicerades första gången, har mer än 400 böcker, artiklar och andra skrifter producerats, vilket gör den till en av de mest undersökta teorierna. Därför är det med hög säkerhet man kan fastslå att det grundläggande sambandet i teorin stämmer.16
Forskning har visat att medierna är mer kraftfulla i sitt agendasättande kring hur allmänheten känner eller uppfattar beskrivningen av ett ämne eller attribut, än vilken händelse eller nyhet som man anser viktig. Det vill säga, dagordningsteorins andra nivå har en starkare effekt än den första.17
Agendasättningens effekter resulterar också i nya lager av agendasättande där huvudsakligen konsumenterna agerar filter, så kallade gatekeepers. Även om journalisterna fortfarande är de främsta agendasättarna så är det viktigt att förstå medielandskapets utveckling och förändringar som bland annat bidragit till att även konsumenterna fyller en filtrerande och därmed högst påverkande roll inom mediernas agendasättande.18 19 20 21
Dagens mediesamhälle
Samhället har blivit alltmer digitaliserat och svensken lägger i genomsnitt flera timmar på medier varje dag. Medierna har en mycket stor inverkan på vad som diskuteras i samhället, vad människor tycker och säger, vad som politiskt prioriteras, hur politiker betraktas, etcetera. Detta påverkar hela vårt demokratiska system och samhällsutveckling. Med tanke på den ekonomiska utvecklingen inom dagspressen är det naturligt, men högst olyckligt, att de stora medieföretagen inte tar sitt samhällsansvar, utan prioriterar vinst, upplagor, och ofta engagerar sig i medveten opinionsbildning grundad i särintressen.22 23
En av dessa negativa samhällsspiraler handlar om politiker och politiskt beslutsfattande. Eftersom mediers tittarsiffror gynnas av sensationer och polarisering, har politiker blivit en utsatt målgrupp, ofta genom mediadrev. Möjligheterna för att försvara sig i medier är låg vilket resulterar i att politiker blir mindre benägna att ta risker och våga vara radikala. Polariseringen har också medfört att hot mot politiker blivit vanliga och att karriären snabbt kan ta slut även om felstegen är små, eftersom motståndarsidan kan aktivera en mängd medieverktyg för att uppnå sitt mål. Denna situation har också resulterat i att allt färre människor vill bli politiker, vilket på sikt minskar kompetensen inom det politiska systemet. I sin tur ökar detta medborgarnas politikerförakt och grogrunden för populistiska politiska partier, och en degenerering av debattklimatet i riksdagen. Det verkar dessutom som om populismen sprider sig till andra partier varvid förtroendet för riksdagen faller ytterligare.24 25 26 27
Medierna brist på ansvarstagande har i sin tur skapat misstro mot sig själv, speciellt från extremhögern som använder situationen för att rekrytera väljare. Resultatet är att polariseringen ökar ytterligare. Mediers trovärdighet ifrågasätts numera dagligen i sociala medier.28
Dagspressens största företag
Det största
medieföretagen inom digitala och analoga tidningar i Sverige är:
(osäker ägarlista)
Familjen Bonnier
- Dagens Nyheter
- Expressen
- Kvällsposten
- GT
- Dagens industri
- Mittmedia
- HD/Sydsvenskan
Schibstedt
- Aftonbladet
- Svenska dagbladet
Erik och Asta Sundins Stiftelse
- Norrköpings Tidningar
- Östgöta Correspondenten
- Norrländska Socialdemokraten
- Norrbottens-Kuriren
- Upsala Nya Tidning samt ytterligare 5 lokaltidningar
Dagspressens historia 1995-2016
Författaren Stefan Melesko, som har lång karriär i branschen, och som nu är docent i Medieekonomi vid Handelshögskolan i Jönköping, har sammanfattat branschens nuläge i rapporten "Myten om tidningskrisen?" (2017). Början och mitten av 1990-talet kännetecknades av en lång och djup lågkonjunktur. Tidningsbranschen försökte möta krisen med kraftiga kostnadsbesparingar. Dagens Nyheter höjde 1991 abonnemangspriset i ett enda steg med 30 procent. Upplagan minskade endast med 3 procent, vilket betydde att prenumerationsintäkterna plötsligt täckte 31 procent av kostnadsmassan. De 31 procenten sjönk dock till 28 procent 1995, men det var ändå en påtaglig nivåhöjning. De sista åren på 1900-talet präglades av en viss internationalisering av den tidigare så hemmamarknadsbetonade dagstidningsbranschen. Svenska företag gick in i andra länder, i första hand nordiska och baltiska och främst norska företag visade ett intresse för den svenska marknaden. En av de bakomliggande orsakerna var en intensiv debatt om ägarkoncentration som fördes både i Sverige och Norge.Inte minst Bonnierkoncernen, som alltid strävat efter att inte bli beskyllda för att ha en alltför stark maktposition bland medieföretagen, drog öronen åt sig. Att expandera utomlands blev en lösning för att fortsätta växa utan att riskera politiska ingripanden. Dessutom var tilltron till möjligheterna att skapa synergier stor. Nu blev det ingen lagstiftning mot ägarkoncentration i Sverige, men denna idag något bortglömda debatt är viktig för att förstå hur de stora medieföretagen resonerade. Dagspressens samlade annonsintäkter minskade varje år under resten av 2000-talet. Det gäller både storstads- och landsortspress. Kvällspressen hade en annorlunda och bättre utveckling, men kunde genom sin litenhet inte påverka de aggregerade siffrorna. Paradoxalt nog steg lönsamheten trots fallande annonsintäkter. Orsaken var minskade kostnader och ändrade strukturer, variabler som branschen själv hade större möjligheter att påverka. Det visar på en gammal lärdom i branschen: först när lågkonjunkturen inträffar initieras kostnadsreduktionsprogram. Europa upplevde flera fusioner mellan flera regionala tidningsföretag mellan 2000-2005. Utvecklingen utomlands har kännetecknats av en aggressiv lånefinansierad expansion med en tendens till att förvärva till höga priser vilket därmed skapat stora goodwillposter, som kan behöva bli föremål för nedskrivning i en avstannande samhällsekonomi. Alla dessa företags agerande grundades i samma insikt: dagspressen som bransch behövde omstruktureras. Större aktörer behövdes. Jakten efter storlek och kritisk massa blev därför styrande. Men om flera företag drivs av samma ambition och antalet köpobjekt är få skapar det en tendens till att driva upp prisnivåerna. Alltför höga priser leder till stora goodwillposter och höga skuldsättningsgrader i balansräkningar. Det bäddar för problem då konjunkturen viker eller andra yttre faktorer börjar verka. Den dominerande ägarformen för svensk landsortspress är i dag stiftelsekonstruktionen. Den skapar en långsiktighet i åtagandena samtidigt som ett av problemen med stiftelseformen är att kapitaltillförseln måste lösas genom att göra emissioner i det underliggande ägda tidningsbolaget och varje emission som görs för att öka kapitalbasen späder ut ägandet för de ursprungliga grundarna. 2005 genomfördes den största affären för svensk dagspress någonsin i och med Stampens köp av Centertidningar. Under perioden 2005-2010 gjorde många aktörer förvärv, skapade allianser och arbetade med koncernstrukturer. Det betyder att branschen blev väsentligt förändrad. Metros framgångar hade inte lämnat Bonnier någon ro. Sent omsider startades City i Stockholm, men stora förluster ledde till att tidningen förändrades både vad gäller utgivningsfrekvens och distributionssystem. Den genomsnittliga förlusten var per år ungefär 100 miljoner. Den "investeringen" kom aldrig att återvinnas. På samma sätt försökte Aftonbladet med PunktSe att komma åt de lokala annonsörernas satsningar. Det gick inte heller så bra och slutade med sammanlagt mer än 300 miljoner i förluster. Nedläggning och i stället förvärv av 35 procent i Metro Stockholm blev resultatet. Den senare posten har nu skrivits ner till noll i balansräkningen, vilket är en indikation på att de gratistidningar som inte är mycket lokala har stora problem. Påfrestningarna på en bransch blir extremt stora om effekterna av omfattande strukturförändringar kommer samtidigt som konjunkturkurvan dyker. Så skedde under perioden 2008-2010. Internet växte till det största mediet samtidigt som den globala finanskrisens och lågkonjunkturens konsekvenser blev mycket stora för de "traditionella medierna". Under 2010-2016 blir tidningskrisen ett faktum. Under perioden blev diskussionen om lokal nyhetsjournalistik intensiv. Från och med nu fick det vara slut på gratisläsning. Det behövdes intäkter från läsarmarknaden även på nya plattformar. Minskande lönsamhet kunde till viss del upprätthållas av kostnadsreduktioner och prishöjningar. Besparingarna drabbade naturligtvis även bemanningen på redaktionerna. Detta har i sin tur lett till två saker. Dels att den lokala bevakningen dragits ner och framför allt har den lokala närvaron minskat. De stora koncernerna utnyttjade möjligheter att pressa ut sitt centrala material till en mängd olika tidningar. Detta framstår som rätt paradoxalt givet den ovan omskrivna lokala strategin. Gota förvärvade 2011 Skåne Media från Sydsvenskan/Bonnier. Det får ses som en tydlig signal från Bonnier beträffande ambitionerna att lämna dagspressutgivningen utanför storstäderna. Samtidigt var Sydsvenskans - en av dessa storstadstidningar - lönsamhet utomordentligt svag. För att lösa Sydsvenskans problem bestämde sig Bonnier 2014 för att förvärva Helsingborgs Dagblad (HD) från familjerna Sommelius och Ander och därmed skapa en större bas för sin tidningsutgivning i Skåne. Krisen i tidningskoncernen Stampen har de flesta hört talas om. Förvärvsvilligheten under den förra perioden ledde till påtagliga finansiella problem för Göteborgskoncernen. Att köpa till för höga priser och dessutom låna i princip hela köpeskillingen gjorde saken än värre. Det innebar att man tvingades sälja många uppköpta företag, alltid till lägre priser än man köpt för, vilket ledde till en akut likviditetskris. Under samma period fick vi för första gången se en internationell papperstidning gå över till enbart digital utgivning, nämligen brittiska "The Independent". Ett annat brittiskt exempel är "The Guardian". Där har man sedan digitaliseringen började arbetat med inställningen att digital trafik ska ge tillräckligt med annonsintäkter så att inga priser behöver tas ut av läsarna. Tesen har hittills inte besannats. En ny reklamform har kallats såväl "native advertising" som "content marketing", vilket innebär att man utnyttjar reklamformer genom redaktionella eller publicistiska tekniker. Det är därför väsentligt att man tydligt markerar detta innehåll som reklam. Möjligheten att använda denna teknik har underlättats av att många kvalificerade journalister har förlorat sina traditionella arbeten och den här verksamheten ger dem en möjlighet att fortsätta att verka. Andelen unga som läser morgontidning har fallit dramatiskt under perioden och är nu cirka en fjärdedel. Tillgången till morgontidning är ännu lägre i ålder 25-34, delvis på grund av att de yngre mer bor hemma och ofta har tillgång. Försöker man göra en genomsnittlig bedömning så har minskningen under de senaste åren varit cirka 4 procent per år. Samtidigt har inte intäkterna från läsarmarknaden minskat lika mycket eftersom prishöjningarna varit åtminstone på den nivån. Mera detaljerade studier av läsmönster visar dessutom att det lokala materialet prioriteras av läsarna, vilket indikerar områden där läsarna kan vara villiga att betala för sin läsning också i framtiden. Som tidigare nämnts spelar annonsförsäljningen en utomordentligt stor roll för tidningarnas intäkter. Slutsatser beträffande annonsintäkterna för dagspressen ger att den ursprungliga lite aningslösa tanken att gratisläsning på hemsidorna skulle ge en så stor läsekrets (antal klick) att de digitala annonsintäkterna inte bara skulle kompensera för fallande upplagor utan också kompensera för minskningen i printannonsering besannades aldrig. Opinionsbildning, analys och fördjupning, folkbildning och granskning av makthavare är alla exempel på verksamheter som i allmänhet är mycket resurskrävande, och som blir lidande av svag lönsamhet.29
Den amerikanske medieforskaren Robert Picard skriver i sin rapport "Journalism, value creation and the future of news organisations" (2006) att den viktigaste uppgiften för nyhetsmedia i framtiden är att skapa ekonomiska värden som läsarna uppskattar och är beredda att betala för. Han antar att de ekonomiska ramarna för framtidens medieföretag kommer att vara mer begränsade, i synnerhet beroende på de minskade annonsintäkterna. Han menar vidare att man antagligen måste minska på omfattningen av innehållet för att inte producera mer än vad betalningsviljan medger.30
Press- och mediestöd
Målet med stödet
till medier är att värna om mångfalden på mediemarknaden för att
bidra till en allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning i hela
landet. Mediestödsnämnden är ett självständigt beslutande organ
som fördelar statens stöd till medier. Det finns fyra stödformer
varav två riktar sig till dagspressen (driftsstöd och
distributionsstöd).
Mediestöd. Under
2019 infördes en ny stödform som riktar sig till en bredare krets
av medier, med syfte är att stärka demokratin genom att främja
allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela
landet via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt
innehåll av hög kvalitet. Stöd kan lämnas för lokal journalistik
eller för innovation- och utveckling.31
Driftsstödet är den största delen av presstödet och ges till dagstidningar som uppfyller de krav som ställs i presstödsförordningen. Det ska vara en allmän nyhetstidning eller publikation av dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. Driftsstödet får bara täcka en viss andel av tidningens kostnader och får bara användas för kostnader som är knutna till den dagstidning som stödet beviljats.
Distributionsstödets syfte är att främja samverkan mellan tidningar och att stimulera till så stor spridning av dagstidningar som möjligt. Stödet utgår per distribuerat exemplar med en fallande skala för tidningar med stora upplagor.
Stöd för lokal journalistik får lämnas till allmänna nyhetsmedier för insatser avseende journalistisk bevakning av områden med svag närvaro. Frågan om ett område har svag journalistisk bevakning bedöms utifrån i vilken omfattning området bevakas av allmänna nyhetsmedier samt utifrån områdets geografiska och befolkningsmässiga förutsättningar.
Innovations- och utvecklingsstöd får lämnas till allmänna nyhetsmedier för insatser eller förstudier som avser utveckling av redaktionellt innehåll i digitala kanaler, innovationer, och utveckling när det gäller digital publicering och spridning av det allmänna nyhetsmediets innehåll eller utveckling av digitala affärsmodeller.32
Den rapport som Myndigheten för press, radio och TV gör årligen omfattade 2018 74 tidningsföretag eller företagsgrupperingar som tillsammans svarade för utgivningen av omkring 160 dagstidningar. Enligt årsredovisningarna uppgick dagstidningsföretagens totala rörelseintäkter under 2017 till 15 431 mkr. Det statliga driftsstödet steg samtidigt från 453 till 465 mkr.33 34
Förändrad agendasättning och journalistik
Dagspressens möjligheter att uppfylla sitt samhällsansvar
Eftersom dagspressen (digital och analog), enligt gedigen forskning om agendasättning, har en avgörande roll för vad som diskuteras i samhället och hur samhällsfrågor uppfattas bland medborgare, har dagspressen därmed en central roll för både kortsiktig och långsiktig utvecklingen av det svenska samhället. Det gäller bland annat den politiska demokratin, bildningsnivån, polariseringstendenser, kultur och samhällsprioriteringar.
Givet det underlag som presenterats i Kapitel Bakgrund framkommer det tydligt att dagspressen har små förutsättningar att uppfylla sitt samhällsansvar. Anledningarna är följande:
den digitala medieutvecklingen har kraftigt försämrat de ekonomiska villkoren
nyheterna kommer från ett fåtal svenska och internationella nyhetskällor på grund av ägarkoncentration och stordriftsfördelar
koncentrerat ägande till ett fåtal mäktiga familjer leder till risk för särintressen
upplagor och tittarsiffror upprätthålls i hög utsträckning av sensationsjournalistik
den djupa, breda och arbetsintensiva journalistik som behövs, är svag
Dagspressen har i stort sett reducerats till en förmedlare av internationella nyheter, svensk opinionsbildning och reklam. Tid för egen kvalitativ journalistik och källgranskning har kraftigt minskat och risken för att dagspressen präglas av särintressen är inte obetydlig. Denna utveckling har varit en naturlig följd av den digitala utvecklingen och förändrade ägarstrukturer, men är inte desto mindre allvarlig. Inte minst eftersom Sverige kommer att genomgå den största omställningen någonsin de kommande årtiondena på grund av de fjärde industriella revolutionen och FN:s 17 hållbarhetsmål. Det saknas folkbildning och djupare debatter på alla nivåer. Tyvärr finns det inga tecken på att dagspressen skulle få förändrade förutsättningar som skulle innebära möjligheter att fullfölja sitt samhällsansvar.
Hur skall dagspressen framledes kunna ta sitt samhällsansvar?
Om dagspressen i Sverige ska kunna ta sitt samhällsansvar krävs följande:
en affärsmodell som tillåter djup, bred och arbetsintensiv journalistik
en genuin vilja att arbeta utan särintressen
en genuin vilja att prioritera djupa och långsiktiga dialoger kring systemfrågor
en genuin vilja att vara folkbildare och dialogskapare
Ägandet är inte en överordnad fråga per se, även om ett mycket koncentrerat ägarskap innebär risker. Men, det innebär att dessa få ägarfamiljer måste ta ett ansenligt mycket större samhällsansvar än nu. Det har länge sagts att medias viktigaste roll är att granska och kontrollera makthavare och makthavares beslut. Enligt författaren är detta uppdrag alldeles för snävt med tanke på dagspressens omfattande påverkan på hela samhället.
Förslag på vad som kan göras?
Dialog med ägarna av dagspressen
En ökad insikt om dagspressens totala påverkan på samhället är nödvändig för att förstå att nuvarande situation är ohållbar ur ett samhällsperspektiv. Genom en fördjupad dialog med nuvarande ägare är det kanske möjligt att delvis uppnå önskat resultat.
Presstöd
Syftet med presstöden är att värna om mångfalden på mediemarknaden för att bidra till en allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning i hela landet. En logisk följd av denna målsättning och nuläget i Sverige, borde vara att presstöden endast ges till de som producerar renodlad kvalitativ dagspress som tar stort samhällsansvar, och som inte inkluderar annonser, redaktionell reklam, sensationsjournalistik, redaktionellt material från annan svensk dagspress, eller innehåller opinionsbildning grundat på särintressen. Det kan innebära att dagspressen behöver starta nya digitala dagstidningar eller ändra sin affärsmodell. Eftersom dagspressen är ett av de viktigaste verktygen för folkbildning bör det utredas om presstödet kraftigt behöver utökas. Genom ovanstående förslag är det rimligt att anta att några nya högkvalitativa digitala dagstidningar startas, som ger medborgarna en mångfald av artiklar och perspektiv som fokuserar de viktiga framtidsfrågorna. Detta redaktionella material skall utformas på ett sätt så att vanliga människor kan finna dito intressant och läsvärt. Dessa digitala tidningar skall erbjudas gratis till allmänheten, således helt finansierade med presstöd, för att maximera spridning och folkbildning. Detta kräver separata aktiebolag för dessa initiativ och transparens avseende ekonomi.
Påskynda omställningen till digitala medier
För att snabbt fasa ut papperstidningar, som inte är ett hållbart medium, skulle staten kunna erbjuda alla medborgare en prisvärd surfplatta. Genom hög ordervolym skulle försäljningspriset kunna bli lågt. Därigenom säkerställs att alla i Sverige får tillgång till en högkvalitativ dagspress.
Journalistik
Yrkesreglerna för journalister som arbetar med högkvalitativ journalistik, enligt ovan, bör dels noga följa dessa, men dessutom utarbeta nya etiska regler som bjuder in till en mer öppen, förtroendefull, ärlig, ödmjuk, empatisk, reflekterande, icke-polariserande och positiv relation mellan journalist och intervjuad. Sensationsjournalistik skall undvikas.35
Det behövs journalistik som problematiserar den fjärde industriella revolutionen, systemlösningar, teknologier och existerande hållbarhetsarbete, för att fördjupa debatten i Sverige. Det är viktigt att journalistiken inte enbart fastnar i detaljer, utan har en balans mellan detalj- och systemfrågor. Avsikten är att denna dagspress skall bli en ledande inspiration och dialogskapare för en kreativ, radikal och klok nationell omställning till ett hållbart och blomstrande samhällssystem, som kan tjäna som förebild för andra länder.
Bilaga
Dagspressen i Sverige
https://www.kantarsifo.se/rapporter-undersokningar/audit-rapporter
Dagspressen i
Sverige 2018
Aktuellt i Politiken
Alingsås Tidning/ Elfsborgs Läns Tidning
Arbetarbladet
Arbetarbladet - Varav digital upplaga
Arbetarbladet - Varav digitala plusabonnemang
Arbetaren
Arbetaren - Varav digital upplaga
Arvika Nyheter
Arvika Nyheter - Varav digital upplaga
Barometern med Oskarshamns-Tidningen
Barometern med Oskarshamns-Tidningen - Varav digital upplaga
Blekinge Läns Tidning/ Sölvesborgs-Tidningen/Karlshamns Allehanda
Blekinge Läns Tidning/ Sölvesborgs-Tidningen/Karlshamns Allehanda - Varav digital upplaga
Blekinge-Posten
Bohusläningen
Bohusläningen - Varav digital upplaga
Bohusläningen - Varav digitala plusabonnemang
Borås Tidning
Borås Tidning - Varav digital upplaga
Bärgslagsbladet och Arboga Tidning
Bärgslagsbladet och Arboga Tidning - Varav digital upplaga
Bärgslagsbladet och Arboga Tidning - Varav digitala plusabonnemang
- Arboga Tidning
- Bärgslagsbladet
Dagen
Dagen - Varav digital upplaga
Dagens ETC
Dagens ETC - Varav digital upplaga
Dala-Demokraten
Dala-Demokraten - Varav digital upplaga
Dala-Demokraten - Varav digitala plusabonnemang
Dalabygden
Dalarnas Tidningar
Dalarnas Tidningar - Varav digital upplaga
Dalarnas Tidningar - Varav digitala plusabonnemang
Dalslänningen
Dalslänningen - Varav digital upplaga
Enköpings-Posten
Enköpings-Posten - Varav digital upplaga
Enköpings-Posten - Varav digitala plusabonnemang
Eskilstuna-Kuriren med Strengnäs Tidning
Eskilstuna-Kuriren med Strengnäs Tidning - Varav digital upplaga
Eskilstuna-Kuriren med Strengnäs Tidning - Varav digitala plusabonnemang
Fagersta-Posten
Fagersta-Posten - Varav digital upplaga
Fagersta-Posten - Varav digitala plusabonnemang
Falköpings Tidning
Falköpings Tidning - Varav digital upplaga
Falköpings Tidning - Varav digitala plusabonnemang
Feministiskt Perspektiv
Feministiskt Perspektiv - Varav digital upplaga
Filipstads Tidning - Värmlandsberg
Filipstads Tidning - Värmlandsberg - Varav digital upplaga
Flamman
Flamman - Varav digital upplaga
Folkbladet Norrköping
Folkbladet Norrköping - Varav digital upplaga
Folkbladet Norrköping - Varav digitala plusabonnemang
Folkbladet, Västerbotten
Folkbladet, Västerbotten - Varav digital upplaga
Fria Tidningen
Fria Tidningen - Varav digital upplaga
Fryksdalsbygden
Fryksdalsbygden - Varav digital upplaga
Gefle Dagblad
Gefle Dagblad - Varav digital upplaga
Gefle Dagblad - Varav digitala plusabonnemang
Gotlands Allehanda
Gotlands Allehanda - Varav digital upplaga
Gotlands Allehanda - Varav digitala plusabonnemang
Gotlands Tidningar
Gotlands Tidningar - Varav digital upplaga
Gotlands Tidningar - Varav digitala plusabonnemang
Gränslöst
Gästriklands Tidning
Göteborgs-Posten
Göteborgs-Posten - Varav digital upplaga
Göteborgs-Posten - Varav digitala plusabonnemang
Hallands Nyheter
Hallands Nyheter - Varav digital upplaga
Hallands Nyheter - Varav digitala plusabonnemang
Hallandsposten
Hallandsposten - Varav digital upplaga
Hallandsposten - Varav digitala plusabonnemang
Haparandabladet/Haparannanlehti
Hemmets Vän
Hjo Tidning
Hjo Tidning - Varav digital upplaga
Hudiksvalls Tidning
Hudiksvalls Tidning - Varav digital upplaga
Hudiksvalls Tidning - Varav digitala plusabonnemang
Internationalen
Jämtlands Tidning
Jönköpings-Posten
Jönköpings-Posten - Varav digital upplaga
Jönköpings-Posten - Varav digitala plusabonnemang
Kalmar Läns Tidning med Nybro Tidning
Karlskoga Tidning och Karlskoga-Kuriren
Karlskoga Tidning och Karlskoga-Kuriren - Varav digital upplaga
Karlstads-Tidningen
Katrineholms-Kuriren
Katrineholms-Kuriren - Varav digital upplaga
Katrineholms-Kuriren - Varav digitala plusabonnemang
Kristianstadsbladet
Kristianstadsbladet - Varav digital upplaga
Kungsbacka-Posten
Kungälvs-Posten
Kungälvs-Posten - Varav digital upplaga
Liberacion
Ljusdals-Posten
Ljusdals-Posten - Varav digital upplaga
Ljusdals-Posten - Varav digitala plusabonnemang
Ljusnan
Ljusnan - Varav digital upplaga
Ljusnan - Varav digitala plusabonnemang
Lokaltidningen i Sorsele - Storuman - Vilhelmina - Dorotea - Åsele - Lycksele
Lokaltidningen Stenungsund
Lokaltidningen Stenungsund - Varav digital upplaga
Lysekilsposten
Lysekilsposten - Varav digital upplaga
Läns-Posten
Länstidningen Värmlandsbygden
Länstidningen Östergötland
Länstidningen Östersund
Länstidningen Östersund - Varav digital upplaga
Länstidningen Östersund - Varav digitala plusabonnemang
Länstidningen, Södertälje
Länstidningen, Södertälje - Varav digital upplaga
Länstidningen, Södertälje - Varav digitala plusabonnemang
Mariefreds Tidning med Måsen Nykvarn och Måsen Strängnäs
Mariestads-Tidningen
Mariestads-Tidningen - Varav digital upplaga
Marxist-Leninist-Proletären
Miljömagasinet Alternativet
Motala & Vadstena Tidning
Motala & Vadstena Tidning - Varav digital upplaga
Motala & Vadstena Tidning - Varav digitala plusabonnemang
Mölndals-Posten
Mölndals-Posten - Varav digital upplaga
NA
NA - Varav digital upplaga
NA - Varav digitala plusabonnemang
NordSverige
Norra Halland
Norra Skåne
Norra Skåne - Varav digital upplaga
Norran
Norran - Varav digital upplaga
Norran - Varav digitala plusabonnemang
Norrbottens-Kuriren
Norrbottens-Kuriren - Varav digital upplaga
Norrbottens-Kuriren - Varav digitala plusabonnemang
Norrköpings Tidningar
Norrköpings Tidningar - Varav digital upplaga
Norrköpings Tidningar - Varav digitala plusabonnemang
Norrländska Socialdemokraten
Norrländska Socialdemokraten - Varav digital upplaga
Norrländska Socialdemokraten - Varav digitala plusabonnemang
Norrtelje Tidning
Norrtelje Tidning - Varav digital upplaga
Norrtelje Tidning - Varav digitala plusabonnemang
NU Det liberala Nyhetsmagasinet
Nya Kristinehamns-Posten
Nya Kristinehamns-Posten - Varav digital upplaga
Nya Lidköpings-Tidningen
Nya Lidköpings-Tidningen - Varav digital upplaga
Nya Tider
Nya Tider - Varav digital upplaga
Nya Wermlands-Tidningen
Nya Wermlands-Tidningen - Varav digital upplaga
Nyhetsmagasinet ETC
Nyhetsmagasinet ETC - Varav digital upplaga
Nyhetstidningen Inblick
Nynäshamns Posten
Nynäshamns Posten - Varav digital upplaga
Nynäshamns Posten - Varav digitala plusabonnemang
Offensiv
Piteå-Tidningen
Piteå-Tidningen - Varav digital upplaga
Provinstidningen Dalsland
Provinstidningen Dalsland - Varav digital upplaga
Ruotsin Suomalainen
Sala Allehanda Östra Länstidningen
Sala Allehanda Östra Länstidningen - Varav digital upplaga
Sala Allehanda Östra Länstidningen - Varav digitala plusabonnemang
Skaraborgs Allehanda SLA
Skaraborgs Allehanda SLA - Varav digital upplaga
Skaraborgs Läns Tidning Skara Tidning
Skaraborgs Läns Tidning Skara Tidning - Varav digital upplaga
Skaraborgs Läns Tidning Skara Tidning - Varav digitala plusabonnemang
Skaraborgsbygden
SKÄRGÅRDEN från Grisslehamn till Landsort
Skånska Dagbladet
Skånska Dagbladet - Varav digital upplaga
Skånska Dagbladet - Varav digitala plusabonnemang
Smålands-Tidningen, Smålands Dagblad, Vetlanda-Posten och Tranås Tidning
Smålands-Tidningen, Smålands Dagblad, Vetlanda-Posten och Tranås Tidning - Varav digital upplaga
Smålands-Tidningen, Smålands Dagblad, Vetlanda-Posten och Tranås Tidning - Varav digitala plusabonnemang
- Smålands-Tidningen
- Smålands Dagblad
- Vetlanda-Posten
- Tranås Tidning
Smålandsposten
Smålandsposten - Varav digital upplaga
Smålänningen
Smålänningen - Varav digital upplaga
Smålänningen - Varav digitala plusabonnemang
Strömstads Tidning/N. Bohuslän
Strömstads Tidning/N. Bohuslän - Varav digital upplaga
Strömstads Tidning/N. Bohuslän - Varav digitala plusabonnemang
Sundsvalls Tidning
Sundsvalls Tidning - Varav digital upplaga
Sundsvalls Tidning - Varav digitala plusabonnemang
Suomen Uutisviikko
Svenska Dagbladet
Svenska Dagbladet - Varav digital upplaga
Svenska Dagbladet Junior
Sydöstran Sydöstra Sveriges Dagblad
Sydöstran Sydöstra Sveriges Dagblad - Varav digital upplaga
Syre
Syre - Varav digital upplaga
Säffle-Tidningen Västra Värmland
Säffle-Tidningen Västra Värmland - Varav digital upplaga
Sändaren
Söderhamns-Kuriren
Söderhamns-Kuriren - Varav digital upplaga
Söderhamns-Kuriren - Varav digitala plusabonnemang
Södermanlands Nyheter
Södermanlands Nyheter - Varav digital upplaga
Södermanlands Nyheter - Varav digitala plusabonnemang
Sörmlandsbygden
Tempus
Tidningen Härjedalen
Tidningen Härjedalen - Varav digital upplaga
Tidningen Härjedalen - Varav digitala plusabonnemang
Tidningen Västsverige
Tidningen Ångermanland
Tidningen Ångermanland - Varav digital upplaga
Tidningen Ångermanland - Varav digitala plusabonnemang
Tranås-Posten
Trelleborgs Allehanda
Trelleborgs Allehanda - Varav digital upplaga
TTELA Trollhättans Tidning, Elfsborgs Läns Allehanda
TTELA Trollhättans Tidning, Elfsborgs Läns Allehanda - Varav digital upplaga
TTELA Trollhättans Tidning, Elfsborgs Läns Allehanda - Varav digitala plusabonnemang
Ulricehamns Tidning
Ulricehamns Tidning - Varav digital upplaga
Upplands Nyheter
Upsala Nya Tidning
Upsala Nya Tidning - Varav digital upplaga
Upsala Nya Tidning - Varav digitala plusabonnemang
Vimmerby Tidning/Linköpings Tidning/Kinda-Posten
Vimmerby Tidning/Linköpings Tidning/Kinda-Posten - Varav digital upplaga
VLT
VLT - Varav digital upplaga
VLT - Varav digitala plusabonnemang
Världen idag
Världen idag - Varav digital upplaga
Värmlands Folkblad
Värmlands Folkblad - Varav digital upplaga
Värmlands Folkblad - Varav digitala plusabonnemang
Värnamo Nyheter
Värnamo Nyheter - Varav digital upplaga
Värnamo Nyheter - Varav digitala plusabonnemang
Västerbottens Mellanbygd
Västerbottens-Kuriren
Västerbottens-Kuriren - Varav digital upplaga
Västerbottens-Kuriren - Varav digitala plusabonnemang
Västerbottens-Kuriren + Folkbladet, Västerbotten
Västerbottningen
Västerviks-Tidningen
Västerviks-Tidningen - Varav digital upplaga
Västerviks-Tidningen - Varav digitala plusabonnemang
Västgöta-Bladet
Västgöta-Bladet - Varav digitala plusabonnemang
Västmanlands Nyheter
Växjöbladet/Kronobergaren
Ystads Allehanda
Ystads Allehanda - Varav digital upplaga
Ölandsbladet
Ölandsbladet - Varav digital upplaga
Örnsköldsviks Allehanda
Örnsköldsviks Allehanda - Varav digital upplaga
Örnsköldsviks Allehanda - Varav digitala plusabonnemang
Östersunds-Posten
Östersunds-Posten - Varav digital upplaga
Östersunds-Posten - Varav digitala plusabonnemang
Östgöta Correspondenten
Östgöta Correspondenten - Varav digital upplaga
Östgöta Correspondenten - Varav digitala plusabonnemang
Östra Småland/Nyheterna
Östra Småland/Nyheterna - Varav digital upplaga
1 https://jesperstromback.files.wordpress.com/2009/12/denmedialiserade.pdf
2 https://sv.wikipedia.org/wiki/Agendas%C3%A4ttande_journalistik
3 https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1758294&fileOId=1758297
4 https://sv.wikipedia.org/wiki/Goodwill
5 https://www.miun.se/siteassets/forskning/center-och-institut/demicom/demicomrapporter/201417_demicomrapport_metoder-och-mojligheter_201404291.pdf
6 https://sv.wikipedia.org/wiki/Journalistik
7 Ibid.
8 Walter Lippman (1922) Public Opinion https://www.gutenberg.org/cache/epub/6456/pg6456-images.html
9 Shearon A. Lowery och Melvin L. DeFleu (1995) Milestones in Mass Communication Research, Pearson
10 Kent Asp (1986) avhandling "Mäktiga Massmedier "https://www.jmg.gu.se/publicerat/maktiga-massmedier/
11 https://www.miun.se/siteassets/forskning/center-och-institut/demicom/demicomrapporter/201417_demicomrapport_metoder-och-mojligheter_201404291.pdf
12 Shehata, A. (2015). Journalistikens dagordningar och gestaltningar. I Karlsson, M. &
Strömbäck, J. (Red.) (2015). Handbok i journalistikforskning. Lund: Studentlitteratur.
13 Coleman, R., McCombs, M., Shaw, D., & Weaver, D. (2009). Agenda Setting. In WahlJorgensen, K. & Hanitzsch, T. (Ed.) (2009). The handbook of journalism studies. New
York: Routledge.
14 Dillman Carpentier, F. (2013). Agenda Setting and Priming Effects Based on
Information Presentation: Revisiting Accessibility as a Mechanism Explaining Agenda
Setting and Priming. Mass Communication and Society
15 https://jmg.gu.se/digitalAssets/1709/1709117_nr-78-hela-rapporten.pdf
16 https://sv.wikipedia.org/wiki/Agendas%C3%A4ttande_journalistik
17 Guo, L., Vu, H. T., & McCombs, M. (2012). An Expaned Perspective on AgendaSetting Effects. Exploring the third level of agenda setting. Revista de Comunicación
18 Singer, J. B. (2014). User-generated visibility: Secondary gatekeeping in a shared media space. New Media & Society
19 https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:898295/FULLTEXT01.pdf
20 https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:113867/FULLTEXT01.pdf
21 https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8964537&fileOId=8967039
22 Jesper Strömbäck (2000) Makt och medel, Lund: Studentlitteratur
23 Lars Nord (1997) Spelet om opinionen Lund: Studentlitteratur
24 Maria Elliot (1997) Förtroendet för medierna Göteborgs universitet
25 Lars Nord (1997) Spelet om opinionen Lund: Studentlitteratur
26 Anthony Giddens (1998), Sociologi Lund: Studentlitteratur
27 Erik Amnå, red., (1999) Politikens medialisering Stockholm: Fakta Info Direkt
28 https://mediestudier.se/wp-content/uploads/2017/05/Misstron_mot_medier.pdf
29 https://timbro.se/allmant/myten-om-tidningskrisen/
30 Ibid.
31 https://www.mprt.se/mer-om-media/mer-om-presstod/
32 https://www.mprt.se/mer-om-media/mer-om-presstod/
33 https://www.mprt.se/Documents/Publikationer/Medieutveckling/Medieekonomi/Medieekonomi%202018.pdf?epslanguage=sv
34 https://www.medievarlden.se/2019/02/hela-listan-de-delar-pa-500-miljoner-i-presstod/
35 https://www.sjf.se/yrkesfragor/yrkesetik/spelregler-press-radio-och-tv/yrkesregler