Hur kan ett nytt livsmedels-, energi-, material och produktionssystem se ut?

Livsmedels-, energi-, material- och produktionssystem runt städer och samhällen

Den mest genomgripande förändring som får störst konsekvenser på hållbarhet och resiliens är om Sverige bestämde sig för att bli helt eller nästan självförsörjande på livsmedel, energi och material. Morgondagens livsmedels- och resurssystem byggs i och runt städer och samhällen. Samtliga odlingsformer designas enligt permakulturprinciper.

Synergieffekter

Matavfall från hem, skola, restaurang, grossister och detaljister används i biogasproduktion och rötrester återförs till odlingarna. Blandningen mellan träd, buskar och växter och dess olika rotdjup gör att vatten och näring binds i jorden och kan fördelas mellan växterna. Staden har naturliga skydd för blåst och kan samla upp regnvatten i dammar för bevattning under torra perioder. Träd från skogsjordbruk och skogsbruk används för material såsom byggmaterial, redskap, möbler, träplast, kläder, textilier, papper, leksaker, etcetera.

Vidareförädling

Eftersom primärproduktionen ligger mycket nära städer och samhällen, så kommer även resten av livsmedels- och resurssystemet att förläggas dit för att bland annat minska transporter, CO2 utsläpp, energibehov, förpackningar och kunna återföra komposterat matavfall eller rötrester till odlingarna. Detta innebär att småskalig vidareförädling ökar antalet lokala livsmedels- och industriföretag. Energieffektiv småskalig lagring, till exempel i lagerlokaler under jord, sol- och biobränsledrivna torkar, sol- och vinddriven kylning, kvävgas och koldioxid som lagringsmedium, och återanvändbara förpackningar bli normgivande. Eftersom odlingssäsongen är begränsad ökar behovet av konservering, torkning, frysning, mjölksyrning, saltning och kyllagring. Lokal primärproduktion ger stor möjlighet för konsumtion av dagsfärska frukter, grönsaker, rotfrukter, fisk och kött, vilket kommer att medföra en större andel råvaror i gemene mans konsumtion och matlagning. Med en ökad insikt om hur livsmedelssystemet fungerar och genom lokal primärproduktion kommer matsvinnet att minska i produktions-, vidareförädlings-, detaljist-, och konsumtionsledet. Eftersom transportsträckorna är korta kan de utföras av mindre eldrivna fordon.

Stadsodling

Stadsodling enligt detta förslag innebär en kombination av intensivodling, skogsträdgårdar och växthusodling. Man kombinerar ätliga träd, buskar, mark- och rotväxter i samma odlingssystem, även om de arealmässigt är små och vissa växter är ettåriga. Det kan gälla odling av exempelvis gul lök, sallad, purjolök tillsammans med bärbuskar och fruktträd. Gärna också kvävefixerande träd och växter. Planteringar finns i rabatter, parker, villaträdgårdar, skolområden, alléer och på tak och husfasader. I den mån skogsträdgårds-system är möjliga kan självgödning uppnås och den biologiska mångfalden tar hand om skadedjursbekämpning och pollinering. Matavfall från hem, skola, restaurang, grossister och detaljister används i biogasproduktion och rötrester återförs till odlingarna. Staden har naturliga skydd för blåst och kan samla upp regnvatten i dammar för bevattning under torra perioder.

Växthusodling

Växthus används för plantuppdragning, förökning av träd och buskar och odling av värmekrävande växter som chili, basilika, paprika, melon, gurka och tomat. Växthusen förläggs både utanför staden i skogsträdgårdsbältet och inne i staden. En del växthus är ovan mark och en del nedsänkta, så kallade Walipiniväxthus, och en del är kallväxthus emedan andra är varmväxthus. Varmväxthus håller viss värme även vintertid och kan värmas med flis, biogas och solfångare, och nedsänka växthus erhåller värme från lägre jordskikt. Genom dessa växthustyper kan man odla en stor variation frukter och grönsaker året runt. Under vintertid kan växterna belysas med LED växtbelysningslampor.

Skogsträdgårdar

En skogsträdgård innehåller ätliga perenna nöt- och fruktträd, bärbuskar, örter, klätterväxter, rötter och grönsaker. Odling sker i olika höjdskikt vilket optimerar näringsupptag, avkastning och biologiskt skydd. Skogsträdgården är högavkastande och kan ge 2-3 kg/kvm i jämförelse med sädesproduktion som ger 0,4-0,6 kg/kvm (Guerra, Fukuoka). Det finns cirka 50,000 ätliga växter på planeten, och många är möjliga för svenskt klimat. I bältet anläggs dammar för värmeackumulering, spegling av ljus och fiskodling. Solen värmer vattnet på dagtid och värmen avges nattetid. Mångfalden av växter i skogsträdgården attraherar olika insekter, bakterier, svampar och maskar som skyddar växterna mot skadeinsekter och sjukdomar. Därför behövs inga pesticider. Dynamiska ackumulatorer tillhör nyckelväxterna för att skapa självgenererande bördighet och tar upp mineraler och näringsämnen från djupare jordlager som ackumuleras i blad, grenar och rötter.

Skogsodling

Vid skogsodling (forest farming) odlas ätliga växter och buskar under skydd från trädkronor. Skuggnivån justeras i förhållande till grödorna. Man odlar i första hand sådant som trivs i en skuggig och fuktig skogsmiljö till exempel shiitake, ostronskivling, mangold, rädisor, mynta, björksav, medicinalväxter och bär.

Trädjordbruk

Trädjordbruk (silvoarable och alley cropping) innebär att träd och buskar planteras i rader med breda korridorer emellan där olika grödor växer. Raderna placeras med 10-15 meter ifrån varandra i nord-sydlig riktning för att ge tillräckligt med utrymme och soltimmar för odlingar. Man kan ha enkla, dubbla eller tredubbla rader av träd och buskar. Vissa träd, buskar och växter fixerar kväve, exempelvis klibbal, och bladen på hösten blir till näring i marken. Träden suger upp näring från djupare nivåer och skyddar växtgrödorna för blåst, erosion och torka. Den biologiska mångfalden gynnar pollinering och naturlig skadedjursbekämpning. Växtgrödorna kan vara perennt vete, fältkrassing, solros eller majs men också ettåriga ekologiska sädessorter, potatis, betor, ärtor, oljeväxter etcetera. Träden kan användas som kvävefixerare, virke, nöt- och fruktproduktion, vindskydd, foder eller bioenergi.

Betesskogsbruk

Betesskogsbruk (silvopasture) innebär att djur som kor, får, getter eller grisar betar i trädplanteringar. Betesskogsbruk är en form av skogsjordbruk som avsiktligt planeras för att optimera produktion av träprodukter, vallfoder, frukt/nötter, och kött- och mejeriprodukter, samtidigt som man skapar miljöfördelar och ekosystemtjänster. Träden skapar ett gynnsamt mikroklimat för betesmarksgrödor och ger samtidigt skugga för betande djur. Betesdjuren återför näringsämnen via djurens fekalier och urin till marken. De har tillgång till liggplatser inomhus i byggnader för lösgående djur och väljer själva när de vill gå in och ut. Djur som får leva i en bra miljö där de kan utöva sitt naturliga beteende har större förutsättningar att motstå infektioner och hålla sig friska än djur som utsätts för en dålig och stressande miljö.

Fördelar med Morgondagens livsmedels- och resurssystem

Klimat

Sammantaget kommer morgondagens livsmedels- och resurssystem kunna binda betydande mängder CO2, dels under uppväxtperioden i träd, buskar och växter men även framöver genom inlagring av rötrester i marken från biogasproduktion liksom i diverse träprodukter. Med lokal produktion, mycket korta transporter och lågt energibehov för drift, är det ganska enkelt att lokalt generera behovet av elektricitet och biobränsle. Livsmedels- och resurssystemet är robust och kan klara mer torka, större regnmängder, mer blåst och högre temperaturer.

Hållbarhet

Morgondagens livsmedelssystem blomstrar genom en hög biologisk mångfald utan monokulturer, pesticider, konstgödning, antibiotika, tillväxthormoner, kraftfoder, fiskfoder, ohälsosamma tillsatser, långväga transporter, oetiska djurfabriker, havsfiske, etcetera. Det regenerativa resurssystemet slipper eller kraftigt minskar kalhyggen, långväga materialtransporter, energikrävande metallframställning, gruvdrift, återvinningsverksamhet, farliga kemikalier, industrimaskiner, fabrikslokaler, etcetera.

Resiliens

I händelse av ett allvarligare scenario såsom en solstorm med Carringtonstyrka (EMP) eller en EMP bomb som slår ut all elektricitet och alla transporter under många månader eller år, så är mat- och resursförsörjning ändå tryggad.

Ekosystemtjänster

Morgondagens livsmedels- och resurssystem som baseras på biologisk mångfald bidrar effektivt till att många ekosystemtjänster som idag har degenererat kan återuppbyggas. Det inkluderar livsmedelsförsörjning, pollinering, luft- och vattenrening, klimatstabilisering, skydd för djur och växter, erosionskontroll, vattentillförsel, sjukdoms- och skadedjurs-bekämpning, vattenreglering, biobränsle, virke, rekreation, estetik etcetera. Med morgondagens livsmedels- och resurssystem är det möjligt att uppfylla nästan alla nationella miljömål i Sverige.

Sysselsättning

En grov uppskattning ger att morgondagens livsmedels- och resurssystem skapar minst 1 000 000 nya arbetstillfällen i primärproduktion i Sverige. Med en ökad lokal vidareförädling kan det bli många fler. Med tanke på den höga arbetslösheten och undersysselsättningen, speciellt bland unga och invandrare, integrationsproblem, och den kommande robotiseringen av vissa yrken, kan morgondagens livsmedels- och resurssystem lösa eller mildra fler stora utmaningar samtidigt.

Befolkning och migration

Jordens ökande antal klimatflyktingar kan kraftigt motverkas om Morgondagens livsmedels- och resurssystem implementeras på planeten. Många politiska konflikter och krig startar med mat- och resursbrist. Morgondagens livsmedels- och resurssystem är utbyggbart och kan leverera avsevärt mycket mer livsmedel och resurser i framtiden än nuvarande efterfrågan.

Energi och transporter

Istället för att öka det globala energibehovet med 37 procent och utsläppen av CO2 med 25 procent, som prognosticerats till år 2035, kan Morgondagens livsmedels- och resurssystem sänka denna siffra betydligt genom att producera mat och resurser med mycket mindre energi och kraftigt minska transporterna. Därutöver reduceras investeringar i infrastruktur, fordon och bränsleproduktion. Stora mängder CO2 kan bindas i skogsträdgårdar, skogsodling, trädjordbruk, betesskogsbruk och skogsbruk. Genom att producera biogas av organiskt material från alla odlingssystemen erhålls inte bara energi för fordon, värme och elproduktion men även stora volymer rötrester vilka genom återföring till mark binder stora kvantiteter CO2.

Material

Istället för icke förnyelsebara metaller och plastprodukter kan samhället övergå till träprodukter i så stor utsträckning som möjligt. Att kunna ha tillgång till lokal råvara som är regenerativ ger många fördelar. De finns många typer av trädsorter som lämpar sig för olika applikationer. Trä är mycket hållbart om det underhålls på rätt sätt, och likväl estetiskt och hållfast. Om samhället prioriterar hög kvalitet kan produkterna vara attraktiva och funktionella under många årtionden eller längre.

Infrastruktur och näringsliv

Genom lokal produktion av livsmedel, energi och material minskar behovet av både långväga och medellånga transporter, vilket reducerar behovet av nyinvesteringar och underhåll av infrastruktur. Sett ur ett globalt perspektiv när många miljarder människor reser sig upp ur fattigdom och kan konsumera mer mat, så är klimatvinsterna oerhörda med lokal produktion. Kraftig urbanisering i alla länder medför att många lantliga samhällen långsamt dör och påskyndar en ännu snabbare inflyttning till städer. Genom ett nytt livsmedels- och resurssystem som bygger på lokal produktion skulle mindre samhällen har större möjligheter att blomstra både genom primärproduktion men även inom vidareförädling, lagring, biobränsle, turism, livsmedelsteknik, industri, hantverk, etcetera. För Sveriges del skulle Morgondagens livsmedelsystem med många hundratals eller tusentals nya möjliga matingredienser innebära en kulinarisk explosion av nya spännande maträtter till fördel för medborgarna, turister och näringsliv.

Hälsa och livskvalitet

Morgondagens livsmedels- och resurssystem kan förse befolkningen med hälsosam och god mat, regelbunden motion och härlig rekreation. Stadsodling, växthusodling, skogsträdgårdar och olika former av skogsjordbruk såsom skogsodling, trädjordbruk och betesskogsbruk kan erbjuda meningsfull sysselsättning till arbetslösa, sjukskrivna (som kan och vill arbeta), undersysselsatta och deltidsarbete till tjänstemän och arbetare. Kanske är det så att de flesta av oss skulle både vilja och må bra av att arbeta en del i naturen, och möjligtvis är det så vi kraftigt minskar ohälsan i samhället.

Ojämlikhet

Ett sätt att minska ojämlikheten är att säkra en lokal, kvalitativ och tillräcklig livsmedels- och resurstillgång för alla människor. Lokal produktion som ägs kollektivt av medborgarna eller lokala företagare innebär att storföretag får mindre del av kakan.

Konsumtion

När "konsumtionsklassen" ökar från 1,7 miljarder människor till nästan 10 miljarder år 2050 (prognos), så innebär det avsevärt större livsmedelsbehov och ökade växthusgasutsläpp. Genom lokal livsmedels- och resursproduktion kan man kraftigt minska resursbehov, miljöförstöring, energibehov, konstgödning och transporter, och därmed sänka växthusgasutsläppen och samtidigt vara långsiktigt hållbar.

Teknologi

Morgondagens livsmedels- och resurssystem innebär inte "high-tech" så som vi vanligen uppfattar det. Men om vi tänker efter så erbjuder naturen faktiskt den högsta "high-tech" vi känner till. Vi behöver endast imitera hur den fungerar för att skapa egna livsmedels- och resurssystem. Det finns ingen anledning för människan att uppfinna ett substitut för sådant som naturen redan gör många gånger bättre. Däremot finns det skäl att utnyttja ny teknologi för bland annat lagring, vidareförädling, förpackning, distribution och biobränsle. Morgondagens livsmedels- och resurssystem kommer att kunna optimeras på många sätt, och forskning och utveckling är fortfarande i ett inledningsskede.

Smart samhälle

Lokal produktion av livsmedel, energi, material genom generativt system
Minskad konsumtion genom kollaborativ ekonomi
Arbetstid beroende av livssituation
Avancerad IT för delningsekonomi och digitalt arbete och utbildning
Blandning av kommunägd, kooperativ och privat företagsamhet
Landsbygd med samma förutsättningar som stad
Minskad boyta per person
Mer andel hantverk
Blandning av teoretiskt och praktiskt arbete
Högteknologiskt när det verkligen behövs
Lokal eller regional semester utan långa flygresor
Mestadels lokala transporter
Låg andel samhällsproblem
Låg andel realinvesteringar
Styrning genom hög individuell och kollektiv vishet, insikt och kunskap
Intressebaserat jobb till alla
Inget betraktas som avfall
Enbart högkvalitativa produkter
Återanvändningsbart förpackningsmaterial
Garanterad välfungerande välfärd
Direktdemokrati
Vacker och ren närmiljö
Hög resiliens mot störningar
Stimulerande kostnadsfritt utbildningssystem
System hållbart för många generationer

För mer information läs Morgondagens Livsmedelssystem (nedan)